Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
372 Om halfva Metaller. §. 3233.
alt gådt öfver. Det, som kommer efter
bägge slagen Eschel, är helt mörkblått och
kallas couleur: ju mörkare och finare, dess
vackrare, begärligare och dyrare är den.
Ju längre malning dess ljusare fårg, således
pestår konsten deruti, at få hårda stenar,
rom skyndsamt bringa. glaset i finaste
pulver, hvarvid färgen bätre bibeholles.
Holländaren förstår det bäst: han köper smalts
vid Cobolthyttorne i Tyskland ellier
annorstädes, der den faller vackrast, mal den fin
och säljer den åt Chinesern, som dermed
målar sitt porcelaine under namn af Indigo.
I handel utsättes denna färgens godhet
med V, nemligen ju flere han är märkt
ed s sinare är den. Uti profvet utsättes
huru många sander färgen är gjord med,
jämte prof af sjelfva färgen. Med sander för-
stås tilsats af delar kisel. Pottaskan räknas
ej, ty deraf tages altid hälften emot
coboltmalm och kisel tilhopa. Således betyder
FFFC af 3 sander bästa couleur, hvartil äro
tagne 3 delar kisel: FFC af 3 sander är
något svagare, och FC af 3 sander den fämsta.
Likaledes med Escheln, såsom FFE af 3 san-
der, samt FE af 3 sander. i
Är malmen svag nödgas man allenast
taga 2 delar kisel, men deremot tål den
starkaste 4 eller mera, hvilka på profvet
utsattas. På fostagerne i handel teknas endast
färgens fägring FFFC, m. m.
När järn går in i glaset blir det fult
och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
