Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
390
[-
Om halfva Metaller. §. 338.
Utom det gagn antimonium kan ästadkomma i
Läkarekonsten, så användes det at gjuta stylar af,
til några metalliska compositioner, til gulds renande,
til stiernor i fyrverkeri, m. m.
Sverige är ej aldeles beröfvad antimonii malm, dock
är tilgången ganska ringa. ;
Anm. 3. Utom de nu genomgångna 14 metaller har
man nyligen fädt anvisning på den femtonde. At i
brunsten något metalliskt finnes, som utgör dess vä-
Hsenteliga del, har jag budit til at i K. Vet. Ac. H.
bevisa af dess tyngd, förmåga at färga glas, samt
fällning med blodlut. Hr. J. G. GanN, utan at
veta af mina anledningar, har vid samma tid verkeligen
derutur genom reduction utbringat en halfmetall,
som i strängsmälthet går närmast til platina, och för
öfrigt icke liknar någon af de förut bekante,
hvarom han snart lärer framgifva sina försök. Jag har
äfven sedermera genom reduction vunnit brunstens
regulus, men ej kunnat rena den från järn: den kal-
i las Magnesium, at slippa tilläggning, och at skilja
den frän jordarten magnesia.
Denna halfmetall är bekant för at både fårga glas
och at förtaga dess färg, efter olika mängd och
handtering. Det är et artig phenomen, at för blåsrör
inom några minuter kunna göra borax-glas, som
uplöst litet brunsten, flere gånger hyacinthfärgadt och
färglöst, endast genom tillämpning af ljusets antingen
ytre brunaktiga och mindre tydeliga läga, eller den
inre, blå och väl terminerada: den förra, eller ytre,
hvilken omedelbart af luften omgifves, förlorar snart
fitt mästa bränbara, emedan luften på en sida starkt
ttraherar det, och värman på den andra ökar dess
flycktighet, denna kan således lätt afleda phlogistonifrän
glaspärlan, hvarigenom brunstensfärgen blifver synlig;
men häremot är den ljusa delen på samma fina fetma
långt rikare, måste derföre, om icke öka, åtminstone
icke minska hvad från kolet inbringas i pårlan,
hvarigenom följakteligen färglöshet kan upkomma, om ej
för mycket brunsten blifvit tilsatt (5§. 176, anm. äl
et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
