Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 338. Om halfva Metaller. 391
Detta händer ej allena med brunsten, utan inträftar
äfven med flere metalliska ämnen.
Som nickel, cobolt och magnesium hittils icke
genom någon konst kunna aldeles befrias ifrän järn,
och följakteligen altid dragas af magneten, om icke
arsenik det genom sin närvarelse hindrar, så kunde man
lätteligen falla på den tanka, at de torde endast vara
särdeles modificationer af järn. Denna gissning
vinner styrka, då man betänker, at hos järn tydeligare,
än hos nägon annan metall, skönjes en stor
skiljaktighet efter olika mängd af phlogiston. Järn och
stål ega mångfaldiga förändringar. Härtil kommer,
at de nämde metaller blifva alt svårsmältare, ju mer
de renas, samt sega och uttänliga. Änteligen förmår
ock järn framskaffa rödt, blått, grönt, gult, brunt
och svart, af hvilka färgor de tre metallerne på vå.
ta eller torra vägen, hvardera särskilt ästadkomma 2
eller flere. Nickel gifver grön kalk; grön solution i
syra, blå i alkali volatile och hyacinthfärgadt glas: cobolt
röda solutioner, svart kalk och blätt eller violet glas:
magnesium röd solution med syra, och grön eller blå
med alkali; svart, eller i långsam eld grön kalk,
och än cramoisi, än rödgul färg på glas. At järn
gifver grön, gul eller brun-röd solution efter
olika mängd af phlogiston är bekant; med alkali
phlogisticatum blir deraf Berlinerblått; smältes saltpeter
flere timar i sträng eld ihop med järn utvitra genom
digeln blä, blågröna och purpurfärgade flores; i
glassatser gifver det efter beskaffenhet och
omständigheter äfven grön, gul, brun och rödaktig färg.
Späcksten, lapis nephriticus, jaspis, Terre verde, m.
fl. hafva sin grönhet af järn, lazur-sten är deraf blå,
o. s. v. När härtil lägges, at ätminstone nickel och
cobolt, renade så mycket konsten hitils förmår, äro
ej allenast sege och i specifik tyngd förökade, utan
ock så quarholla phlogifton, at de näpligen på vanligt
sätt kunna i eld calcineras, blifver den förut anförda
gissning mycket trolig. Men, så länge ingen af rent
järn efter behag kunnat tilreda nickel, cobolt eller
magnesinm, måste desse kroppar hollas för särskilte,
EDb4 samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
