Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 339, 340. Om Färgning. 393
mac, fantalum, albark, hassel-rötter, nötfnas, pur.
pur snäckan, m. m. hvilke dock alle, den sista undan.
tagen, gifva mörka så kallade rotfärgor, men fasta,
som icke lida hvarken af vatten eller såpa, och
bequäma, ty hvarken gods eller färgstoft kräfva någon
synnerlig beredning. När en blanning af 2 ämnen
lägges i et menstruum, som allenast kan uplösa ena
inorediensen, händer 1:o, at uplösningsmedlet ej
förmår taga alt det uplösliga til sig, emedan en del
omgifves och skyddas af det olösliga, 2:o gör den
innerliga förbindelse, som är imellan det lösliga och
olösliga, at någon andel a det senare uptages och quarhol.
les i menstruum, så länge den med det förra är
förknippad, men blifva de en gång skilde, faller den strax
ned. Rene Hartsige eller oljacktige färgdoft kunna ej
medelst extractivam saponaceum af vatten allena ut.
dragas. Sådan är indigo och det röda i saflor, hvil.
ke derföre icke utan tilhjelp af alkali kunna nytias.
Utom en färgs fägring, så är dess beständighet en
väsentelig omständighet: den, som af rägn och tvätt
kan utlakas, eller af solsken snarligen utblekas, är
ostridigt af föga värde, men som ylle varor sällan
blottställas för tvätt, så har egenteligen den färg fådt
namn af oäckta, som medelst dagsljuset och solsken
hastigt fördrifves, hvaremot den kallas äckta, som
deraf föga eller intet förändras.
vid färgning finnes dessutom en annan märkelig
skillnad i afseende på sjelfva godsets natur.
Animaliske ämnen, såsom ull, här, m. m. antaga lättast
färg; vegetabiliske åter, såsom lin, bomulls-varor,
m. m. aldratrögast; och silke, såsom ursprungligt
från bägge rikena, från et djur, men som endast
lefver af mullbärsblad, tyckes äfven ega en
medelnatur, ty färg slär derpå bätre an, än på linne, men
sämre, än på ylle. Man kan ock göra linne til
tärgning tjenligare, då det på visst sätt förut arbetas med
animaliska ämnen.
340. At visa huru andra färgor och
deras schatteringar kunna af de 3
hufvud-B 5. cou-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
