- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
392

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338) - Sjette afdelningen, om färgning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

392 Om Färgning. §§. 338, 329.

samt vaklande gissningar vika för beständiga
egenskaper, hvilket dock icke bör hindra, at med all flit
nörmare undersöka sjelfva saken.

SJETTE AFDELNINGEN,
OM FARGNING.

§. 339. Ibland alla hittils bekanta färgor
äro endast 3 hufvud-couleurer, hvilke bestå
af sig sjelfve och kunna icke framskaffas af
andras förening: desse äro rödt, gult och
blått. Alle andre kunna af desse 3
sammansättas. ä

Hufvudcouleurerne böra först afhandlas,
sedan fvart och sist mode-couleurer.

Anm. Färgkonsten innefattar en vetenskap och utöfning,
som helt och hollen beror på chemiska grunder. At
färga är egenteligen icke annat, än at genomdränka
ytan af en kropp med partiklar, som återkasta de
slags strålar, hvilkas färg man åstundar. Det
kommer således derpå hufvudsakeligen an, at finna
ämnen, som hysa dylika tjänliga partiklar, at dem
utdraga och fästa på förelagt gods.

I anseende til fin natur äro de sökta färgdoften af
flere slag. Extractive kallas de för sig allena i vatten
uplöslige, såsom slemmige (mucilagosa), salte, eller
ock fete delar, förente med salter under fåpartigt lyn-

ne. Sådane äro vau, ängskär, genista, krapp, gurk-

meja, bresilja, blauholz, chermes, cochenille, med
flere, hvilke för sin lätta uplöslighet, måste medelst
betning i salter fästas, eller åtminstone ändras til
mindre löslige, hvartil vanligast alun användes. Hr.
Mac-QuER kallar resino-extractive eller resino-terrestriske
dem, som i sig sjelf väl äro olöslige, såsom jord och
harts, men likväl i sammanhang med extractivt
såpartigt ämne kunna i vatten inmängas. Hit höra
sumac

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free