Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
396 Om Röd färg. :§. 341.
mörk canelbrun, men fast och god. Alun, med salt-
peter för vinsten, gör oäckta canelförg.
c) Til färgningen tages 3 god krapp,
lägges i kallt vatten, derpå sjelfva godset,
som flitigt omhasplas under kokningen, utta-
es så snart skummen borjar blekna eller
mista sin röda färg, annars blir det brunt,
sköljes väl i kallt vatten och uphänges at
torka, hvarefter färgen finnes vara
mörkrod, men föga lysande.
Anm. 2. HrLIOT brukar 3 krapp, ilägger den, då
vatnet ej är hetare, än handen tål holles uti, omrörer
väl, sedan ilägges godset, holles en tima omtrent
vid 9o0 gr. värma, och sluteligen kokas 4 til 5
minuter. Genom långre kokning utviklas en ymnig
gulhet utur pulvret, som tillika anlägger sig och
gör färgen sämre.
Anm. 3. Krapp kallas roten af Rubia tinctorum: den
heter på fransyska Garence och på tyska Färberröthe
eller Grapp. Roten är lång, smal, uptages efter 2
år i September, torkas, males, inpackas i tunnor
och förvaras gemenligen 2-3 år, innan den
användes, emedan den tros blifva bättre och färgrikare:
J af tyngden försvinna i torkningen. I öpen luft
för-Jorar den sin kraft. Males bara kärnan kallas den
gemenligen i handel Grapp, och Färberröthe, om skal
och små rötter komma med. Den, som kommer frän
Zeland, räknas för bäst. I Turkiet fås ock
ypperlig krapp, i synnerhet kring Adrianopel och
Smyrna. Hr. DAMBOURNAY har funnit, at 4 delar frisk
krapp-rot gör i firgning samma nytta, som 1 malen!,
hvarigenom hälfren kan besparas.
7 Kokas krapp lindrigt i vatten fäs rubinröd decoct med
unken luckt, samt fäga bitter och knapt sammandra-
f gande smak. Genom utspädning med vatten blir den
omsider helt gul: litet syra uplifvar färgen, men mera
f drager den i gult: alkali gör den mörkare, men än
rare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
