Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 342. Om Röd färg. 397
rare: alun gör den högröd: salmiak något gulröd:
blå vitriol canelfärgad, och den gröna starkt gulröd:
tennsolution högt guldgul, enligt Hr. PöRNERS rön.
Alle desse salniske tilsatserne, utom alkali fixum,
orsaka fällning, och är färgen anmärkt, sedan afsatsen
skedt. Saltpeter och koksalt göra väl fållning, men
annars ingen märkelig ändring.
Då djur förtära krapp blifva inom få dagar benen
röda, förnämligast de hårdaste, men ej de samma i
särskilta djur: färgen holler vanliga prof, men
försvinner aldeles, om djuren sedan en tid få
annan spis.
§. 342. Som genom försök funnits, at
syra hindrar krappfargen at rätt sla an, kan
man falla på den tankan, at absorbera
alunsyran med krita.
a) Om emot godset tages ; romersk
alun, samt emot alun s; krita, som med
vatten upkokas, sedan lämnas at sätta sig, och
änteligen det afhällada klara brukas på
vanligt sått til betning, samt sluteligen färgas
§. 341, c), blir väl färgen vacker, men
ganska ojämn, hvaraf vinstens fetmans
nodvändighet kan inhämtas, hvilken gör färgen
bättre och hjelper at den slar jämnare an.
b) Om derföre föregående operation
i a omgöres, utom annan förändring, än
tilsats af 53 vinsten, blir färgen vackrare
och fullare.
c) Annu lifligare blir den, om crystalli
tartari brukas, emedan vinstens jorden, som
fastnar vid godset, dunklar det samma.
Anm. Ana renad vinsten emot krappen, uplöst i
soppan, gifver godset utan annan förberedning, än tull
ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
