- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
406

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

206 om Röd färg. §§. 353, 354.

Sä går det äfven, fast betning brukas med pottaska,
koksalt, salmiak, alun eller galläple, dock blifva
färgorne ofta högre, och en del aldeles like turkiskt rödt,
hvilket i synnerhet händer, om godset skiftvis får lig.
ga 24 timar i pottaskelut och gallvatten, samt
sluteligen i alunvatten, dock bör det torka imellan hvar
ömsning. .
At färga turkiskt rödt räknas ännu nog allmänt
för en hemlighet, men ingalunda för den, som för-
) står chemien och vunnit någon öfning i
färgkonsten. Det är redan anmärkt, at färg siår bäst an på
ylle och sämst på linne. Således måste finnas uti
djuriska delar något, som härtil bidrager, och som
saknas i vegetabiliska. At så är kan ögonskenligen
bevisas, ty då bomull eller linne vederbörligen blandas
och hanteras med vissa djuriska ämnen, blifva de så
til sägande animaliserade, hvarefter sådan fätg väl
biter på dem och blir varaktig, som förut på intet
sätt derpå kunde tilräckligen fästas. Häruppå beror
äfven det förnämsta med turkiskt rödt.

At gifva ylle seharlakansfårg med cochenille.

§. 354. a) Godset afkokas väl med hvetkli.

b) 5 tenn uplöses uti 1 kungsvatten, och
af solution upväges 3 lod på skålpundet af
gods, som slås i kitteln tillika med ana hvit
stärkelse, förut upblött i vatten, och äfven
så mycket crystalli tartari. Stärkelsen gör
färgen jämn.

Anm. 1. Tenn-uplösningen kallas vanligen
composition. Härtil fodras kungsvatten, hälst gjordt i

i så kallad spiritns nitri, utipåd med ana vatten och

försatt med 7ö5 ren salmiak enot syran, hvaruti 5

engelskt och och granuleradt tenn smäningom uplöses.

Hetror brukar tillägga 35 saltpeter, hvarigenom fär-

gen skall jämnare slå an. Af sådan composition tages

J emot godset, och bör släs uti en stund efter

coche-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free