- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
407

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§. 357. Om Röd färg.

40-cochenillen, samt denna före godset. Vatten nödigt
til marken utgör vid pass 4 kannor. Ester Hr.
ScHEr-FERS föreskrift ätgår til 1marks grundning lod tenn
och 2å5 Jyra, men eftet HELLOTS knapt § lod tenn

och öfver 5 ontspädd syra.
. e) Härefter sättes pannan på eld med
tilräckligt vatten, och inemot hon upkokar
tillägges å lod cochenille på marken gods,
omrores väl och godset ilägges, samt kokas
1 tima, hvarefter det uttages öch strax skoljes.
7nm. 2. Vid uptagningen bör ingen tärg mer vora i
soppan, som ibland fodrar 13 tima. Cochenillen bör
vara fint pulveriserad och sicktad, äfven som vinsten.
d) Utkokningen sker på 3 tima med 3
lod stärkelse, 13 lod tennsolution, 1 lod
erystalli tartari, samt 13 lod cochenille, alt
räknadt på marken gods, hvarunder väl
omhasplas. Sluteligen skoljes i kallt rent vatten.
Anm. 3. Hr. Hettor tager til första kokningen på
skålpundet gods 4 lod cremor tartari, 13 quintin
cochenille och 4 lod composition: til den andra 1 lod
stärkelse, 65 quintin cochenille och 4 lod composition,
samt kokar 13 tima. Operation bör hälst göras i
kittel af fint tenn, men har man ej annan än af
koppar, bör den förut sorgfälligt renas, och godset hän.
ga i et nät för at icke röra bräddarne. Den högsta
scharlakans färgen kallades fordom holländsk, men
sedan den i största fullkomlighet äfven göres i
Frankrike, fär den gemenligen heta Ecarlatte de
Gobelins eller ecarlatte couleur de feu. Som syrans
styrka ej afmätes, så upkomma efter dess skiljaktighet
olikheter i färgen: för mycket composition drager
den i gult; hvilket merendels kan hjelpas genom
kokning i bara vatten, eller åtminstone med tilsats af
romersk alun. Faller färgen åt blätt utpages godset,
Cea och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free