Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 354, 355. Om Röd fårg. 409
ty man har funnit 130 år gammal lika god, som färsk.
Til Europa kommer åtligen 7-900000 skålpund
fin cochenille.
Mättad decoct af cochenille är rubinröd, föga
hitter, men märkeligen adstringent: utspädes den med
vatten faller färgen mer och mer åt blått: en
ansenlig mänad fodras, at göra all färg omärklig.
Nåstan alla försökta salter fälla en silad cochenille-decoct,
och finnes färgen efter filtrering, som följer. Syror
draga den i gult, hvadan liten tilsats orsakar hög
eldfärg, men stor liksom förtärer den, vitriolsyra
smittad af järn roserar dock til dess all färg försvinner:
alkalier bringa den mer i blått, men efter några dygn
i rödgult: uplösningar af saltpeter, koksalt, salmiak
och alun göra den ljusare: litet tennsolution gör
högsta seharlakans rödt, dylikt præcipitat sätter sig, och
om tilräckligt slås uti förlorar liquidum nästan all färg:
likaledes med grön och blå vitriol, men fällningen
med den förra blir rödbrun, och med den senare violet.
§. 355. Om ylle kokas 13 tima i
utspädd tennsolution, samr derefter lägges
kokhett i alun-vatten (gjordt med 3 emot
godset), lämnas der til dess alt blir kallt,
sköljes och utkokas med 2 lod cochenille på
marken i 1 tima, får det en vacker
cramoisi, egenteligen orsakad af alun.
Anm. Det vanliga sättet, at med cochenille färga
cramoisi är, at afkoka med 5 lod alun och 3 hvit
vinsten i 2 timar: utkokningen sker 1 tima med 1 lod
cochenille på marken, som ilägges då vatnet är något
mer än ljumt, men godset vid sjelfva upkokningen
At få äckta cramoisi lika vacker, som oäckta, har
HetLOT efter vanliga utkokningen lagt godset i ny
soppa med litet salmiak, samt då det började blifva
litet mer än ljumt, lika mycket pottaska, som
salmiak, hvadan färgen genast drager mer ät nlått af
fiycktiga alkali, samt bibeholler all glansen. Ålka-
: Ces lia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
