Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4t0 Om Rid förg. §§.355-357.
lia fixa göra väl ock det förra, men godset får et matt
utseende. Gemenligen roseras med orseille, som är
en oäckta färg.
§. 356. Om godset först af kokas med
j blå vitriol i 2 timar, och utkokas sedan
med cochenille efter 2 lod på marken i 1,
så blir det i början något rödaktigt, men
då litet hvit vitriol tilsättes upkommer
grågrön färg.
Anm. Kokas godset utan betning med lika mycket blå
vitriol och cochenille, blir det mörkt olivgrönt.
§. 357. a) Om godset hanteras på
samma sätt med grön vitriol och cochenille,
vinnes svartgrå färg.
Anm. 1. Kokas godset utan betning med ana grön
vitriol och cochenille blir det mörkgrätt.
b) Om 3 grön vitriol och 3 vinsten
tilsamman uplösas öfver eld, godset sedan
afkokas med det klara i 2 timar, och sluteli-
en i 1 med cochenille, 2 lod på marken,
blir det mörkt oliv-brunt.
Anm. 2. HEnor har funnit, at cochenilles färg med
tartarus vitriolatus blir grå agat-lik; med Sal
Glauberi likaledes, och obeständig; med guldsolution
castaniebrun och strimig; med silfversolution canelbrun;
med quickslfversolution castaniebrun och strimig;
med koppar löst i saltpetersyra smutsig eramoisi; med
vismutsolution vackert grå, och med arsenik canelbrun.
c) Om gods på samma sätt afkokas med
hvit vitriol och sedan med cochenille, blir
det i början rödacktigt, men då något hvit
vitriol lägges i soppan, upkommer en skön
grå färg, hvilken då med längre kokning
drager i brunt.
§. 358.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
