- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
417

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§. 362. Om Röd färg. 417

Sker utkokningen med omtrent ; kermes
i 3 qvart, blir färgen än vackrare och mer full.

e) Om efter utkokningen i d, godset
ännu kokas 3 med tilsats af cochenille, blir
dock färgen sådan, som forut.

f) Om afkokningen sker som i d, men
utkokningen förrättas med 18 procent kermes,
15 cochenille, och renad vinsten äfven så
mycket, i 3 tima, blir färgen rätt vacker.

g) Om afkokningen sker först som i 4,
men endast 1 tima, och sedan ännu 1 tima med
7o romersk alun, samt sluteligen utkokas
med 18 procent kermes, 15 cochenille och
äfven så mycket renad vinsten i ; tima, blir
färgen nästan, som i f.

Anm. 3. Grana Kermes äro en art Coceus, som lefver
på Quercus coccifera i Södra Europa. Honorne i
detta slägte suga sig fast, blifva orörlige och lika
ärter, då de sista gången ömsat hud, lägga en ansen.
lig mängd ägg och dö. Första generation om våren
sätter sig gemenligen der två små grenar gå ifrån
hvarandra, men den andra merendels på bladen, och är
äfven mindre. Samlingen sker, innan ungarne
utkläckas, af quinfolk, och kan personen plocka om
dagen til 2 marker. De, som uphandla grana
kermes stänka med ättika och torka dem i solen,
hvaraf de dö och få röd färg. I Levanten skola de
mycket brukas, men i Europa knapt til annat, än färga
ull för vissa tapeter, undantagande i Venedig, hvaröst
en mer mörk seharlakan är i smak, som kallas
ecarlatte de Venise, ecarlatte de graine, och äfven oxblods
särg: den äger ej sådan eld, som den vanliga, men
står hättre enot sol, fläckar, och imuts. Garn
afkokas först 3 tima med kli: sedan förrättas betningen
i vatten, med tilsats af 3 syrt, samt emot godset 5
romersk alun och F5 röd vinsten, hvarnti kokas 2

Dp d timar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free