Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
418
Om Röd färg. §. 362.
)
timar, utkramas lösligen ; inlägges i en påse och
lämnas i svalt rum 5-6 dygn: til utkokningen lägges i
vatnet, då det blifvit ljumt, å kermes för at få full
färg, ja ana, om den är gammal, samt vid första
upvällningen godset, och kokas 1 tima. Klädes
täthet gör, at så mycket ej kan intränga, som uti garn,
derföre bör vid dess färgning salters och färgs mängd
minskas omtrent ;: behöfver ej heller så lång
kokning. ILjusare förändringar vinnas med mindre
tilsatser af Kermes, och altid de blekaste först.
Ecarlatte migraine drager i blodfärg, men är
ganska fast. Ärholles på sätt, som Venediska scharlakan,
men med ena kermes och den andra krapp.
Efter betning med tartarus vitriolatus gifver
Kermes en agatgrå, vacker och fast färg: Glaubers salt
orsakar oansenligt och obeständigt grått: grön vitriol
och vinsten gråbrunt: blå vitriol och vinsten
olivlikt, äfven som cuprum nitratum: vismut-solution
drupen i utkokning med kermes gifver violet, m. m.
som Hr. HELLOT anmärkt.
Man kan ock göra en röd färg med gummi
lacca, hälst in baculis, hvilken finnes af insecter fästad
på quistar af Croton lacciferum, och holler röd i
vatten uplöslig färg. At noga veta proportion brukar
Hr. HELLOT, at tillika med mucilaginosum af
symphyti rot i vatten utdraga färgen, sedan fälla den
med romersk alun, samla och torka den samma. På
detta sätt fär knapt öfver en J af laccans vickt,
hvadan det ej blifver synnerlig besparing, at bruka den
i stället för cochenille, hälst färgen ej blifver så hög.
men emedan den blir fastare, kunde den med nytta
tagas til grundningen.
Cocens polonicus, som strax efter midsommar i
vissa delar af Polen samlas på roten af Scleranthus
perennis, skall förbrukas mycket i Turkiet til färg på
ylle, silke, tagel, naglar, m. m. men faller dyrare,
än cochenille, är säledes i Europeiska färgerier okänd.
Gifver, som föregående, för sig allena cramoisi.
§. 363.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
