Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 2. Om gul färg (§§. 368-378)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 368, 369. Om Gul färg. 423
kärlet af elden, betäcka det, låta det stå
öfver natten, nästa mårgon åter upkoka,
afskilja färggräset och ilägga godset. All
utkokning, som i det följande med gräs
til gult nämnes, bör förstås så, at soppan
är kokhet, när godset ilägges, men får
sedan ej koka.
d) Färgare bruka, at då mästa kraften
är dragen utur soppan, tillägga kalk, hvilket
kallas Schona, och gör soppan åter helt gul,
men det är ej allenast onodigt, ty vau
gifver sin färg ändock ifrån sig, utan äfven
skadeligt, ty sådant gods fläckas af alla
syror, ja tål knapt vin och surt dricka. Den,
som vil se hvad förhöjning annars alkali kan
åstadkomma, behöfver endast doppas en bit
med vau utkokt gods i kall lut, så visar
sig färgen strax hogre.
e) Efter utkokningen i e, är altid
soppan ännu ganska gul, hvaraf kan
inhämtas, at ana färggräs, som vanligen tages,
är för mycket, hvilket än ytterligare deraf
bestyrkes, at betadt gods, utkokt med ;4 på
samma sätt, får en vacker gul färg.
Anm. Detta färggräs kallas hos oss gemenligen Vau
eller Vä, på tyska Wiede, på franska Gaunde, på
engelska Woad, och är Reseda luteola. Den gifver
god och beständig färg af ätskilliga förändringar
efter olika betningar eller tilsatser af alun, koksalt,
salmiak, gips, m. m. Den slär ock an på
bomullsgods, ofta så, at hvarken sol eller kokning med tväl
kan uttaga den samma.
§. 369. a) Om godset betas under
kok-Dpd ning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
