Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 2. Om gul färg (§§. 368-378)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
424 Om Gul färg. §§. 369, 370.
ning med 3 ensol slon och å crystalli
tartari i 2 timar, sköljes och utkokas med ana
vau i 15 minuter, fär det en skön färg.
b) Om efter lika betning, utkokningen
sker med 5 vau i tima, fås ock vacker färg,
men mattare. Ehuru höga både denna och
foregående färgor äro, går dock ingendera
enom klöde, utan finnes det vid klippning
hvitt inuti. ä
c) Om gods betas med 3 lod
tennsolu-Iution och lika mycket crystalli tartari på
skålpundet i 2 timar, samt utkokas med å
vau i 1 tima, blir färgen tämmeligen
vacker, men något svag, och går ej heller
igenom, hvilket således näpligen lärer i smått
kunna vinnas.
d) Om godset betas med 15 lod
tennsolution och lika mycket crystalli tartari i 2
timar, samt utkokas med J5 vau i 1 tima,
blir färgen otäck, men går ej heller igenom.
At färga silke med van.
ö. 370. a) Silket betas i kall tensolution,
gjord af 4 delar skedvatten, 1 koksalt och
i tenn öfver eld, samt mättad med
crystalli tartari, lämnas 24 timar, sköljes och
utkokas med ana vaublommor § tima, så får
det vacker halmfärg.
Anm. Vanligen färgas silke med vau ester afkokning
med 20 procent tvål och betning med alun, i silad
soppa, hvaruti ; gräs blifvit kokadt 15 min., och
fvalad til dess handen täl hollas deruti. Härefier
kokar samma vau andra gången och häraf fylles i
nytiada soppan, hvars ena hälft blifvit utslagen. Änteli-
gen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
