Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 4. Om svart färg (§§. 380-386)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
s 386. Om Svart färg. 447
norlader Utom gult och blått, äro de fleste
påtryckte firgor ej annat, än vissa betningar , som ej äsä;
uträtta, at krappsoppan häftar, utan ock at den gifver
åtskillige åstundade färgor. Säledes gifver järn,
förnämligast uplöst i vegetabiliska syror och blandadt
med Blå vitriol eller spanskgröna, en sats, at trycka
med, som genom kokning i krappsoppan blir violet,
och på ätskilligt säått kan förändras genom
proportioner, tilsats af cochenille, kermes, m. m:
förenämda järnsolution med galläple, eller annat
adstringens, blir i soppan svart; til rödt brukas sodasalt,
alun, borax, sal gemmæ, saltpeter i salmiak,
mercurius sublinatus corrosivus, mercurius præcipitatus
albus, sponskgröna, blysocker, hvit-gul-eller röd
arsenik, svafvellefver, med flere, förmodeligen til stor
del aldeles onödiga ämnen: betan får ack ibland en
falsk förg, som sedan går ut och endast visar huru
jämt tryckningen gär. Til gult brukas gemenligen
franska bär, kokte i ättika och blandade med blå vi.
triol; orleana; gurkmeja: blåkyp sättes på ä
sätt. Alla tryckfärgor blandas med. gummi eller
stärkelse och kallas då papp. När gods kokas med
krapp slår väl färgen an öfver alt, men hvad som
icke blifvit betadt, släpper den åter under tjenlig
arbetning och blekning, samt blifver hel hvitt. Ibland
hrukas ock papp, jan betäcker vissa ställen, och
hindrar färgsoppan slå an, hvilka sedan blifva antingen
hvita eller målas med pensel-
Amn, 8. Målare färgors til.edning kan, om den skal
bringas til fallkomlighet nåpligen ombära chemiens
hiträde. Äckta Carmin vinnes af cochenilles uplösning
i vatten, som förut blifvit tingeradt med gul
bestjndig färg, och slutelirten med romersk alun fälles:
Barensier- hnt I fås .- gochen lse ää ed eldfast
en Uerrs . jord d g.r
firgen til sig: en skön högröd och beständig lacca
vinnes enligt Hr. MARGGRAFS upgift af god
krapp-tinctur i alun- solution, som fälles med alkali, och
kunna mängfaldiga på dylikt sätt tilredas af allehanda tin-
serede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
