Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 4. Om svart färg (§§. 380-386)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
; ; j Lå, 2)
446 Om Svart färg. 8. 386.
Hr- HrtrOr förklarar äckta färgors beständighet på
det sättet, at hufvudsaken tytkes bero deruppå, at
genom vissa salter så rena och öpna godsets porer, at
färgdoften tilräkligen kunna intränga, och under
afsvalningen ej allenast genom porernes hopdragning, utan
ock de beredande salters afsättning, fullkomligen fästas.
De tjänligaste salter härtil äro alun och vinsten. Det
förra, som under betning häftat vid, decomponeras
af färgämnena, lämnar således i porerna en fin hvit
basis för de colorerande partiklar at falla uti, med dess
syra åter gör alkali vegetabile i vinsten en tartarns
vitriolatus, som incrusterar, som ej lätteligen uplöses
och ej dunklas eller affaller genom fatiscering, utan
kunna färgdoften, ehuru väl bevarade, ses igenom den
samma. Vinsten är likaledes et svårlöst salt, som
jämnt holler sig klart. Bågge hafva en lös syra, som
vid betningen eger sin nytta. Detta låter ganska väl
och eger utan tvifvel i vissa händelser rum, men
måna färgors beständighet kan ej på detta sätt
förkla-E. utan måste antingen tilskrifvas färgåmnets lynne
eller andra omständigheter. Härtil kommer, at gul
bresilja, gurkmeja, m. fl. med vinsten och alun äro
flycktige. At linne eger en mindre suampaktig
sammansättning, än animaliskt gods, är tämmeligen tydeligt,
men om deraf allena härrörer svärigheten, at derpå
fästa färg, kan ej ännu med full visshet försäkras.
Hvitt är egenteligen ingen särskilt färg, utan
blanning af alla: en kropp, som återkastar alla strålar, kallas
hvit. Yllegods brukas sällan hvitt; men bör vara
det, då höga färgor skola sättas derpå: linne äter
och silke vinna mycket värde genom hvithet, och
räknas deraf 5 grader på det senare, såsom chinesiskt
hvitt, Indiskt, trå-eller mjölk-hvitt, silfverhvitt
och blåhvitt. 1.
al , å , l. A .
Anm. 7. Cattuns och lärftstryckeri är en besynnerlig
kånst, liksom mittemillan färgning och måleri. Man
kan här icke döma af färgen, då den medelst formor
är pätryckt, ty den visar sig sluteligeu efter ut
kokning i krappsoppa, tvättning och blekning helt an-
* norlun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
