Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JAPAN Bilder från soluppgångens land - Turisternas Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En annan orsak till utgifter för turisten är det
ständiga användandet af rickshaws. Det hör till god ton på
japanska hotell, att portieren skyndar före främlingen, som
ämnar sig ut. och ropar: Oi, kurumaya! Oi, kurumaya!
Rickshawmännen, som vanligen sitta i rader utanför
hotellet, låta ej denna signal förklinga ohörd, utan skynda till
så fort de kunna. Skulle nu en främling mot förmodan
föredraga apostlahästarna, följa de efter honom med sitt
evinnerliga hä hä! Så länge man promenerar, kan man
vara säker om att vara förföljd af ett halft tjog af dessa
plågoandar, och till sist engagerar man en af dem, endast
för att få vara i fred. Det är för öfrigt ett stort nöje att
åka i rickshaw, isynnerhet om man inte har alltför långa
ben och ej lider af öfverdrifven medkänsla för dragaren.
Första gången man sitter i ett sådant där litet lackeradt
åkdon med en barbent mongol luffande framför sig, känner
man sig som en tyrann och blodsugare, men sedan man
åkt två timmar utan att dragaren visar spår af trötthet
eller andfåddhet, börjar man undra på hvilken sida
öfverlägsenheten egentligen befinner sig. Efter ett par månaders
vistelse i östern är man på det klara med, att man för
framtiden ej längre kan undvara rickshawmannen, och
man gör upp planer att taga med sig hem till Europa en
full uppsättning af vagn och dragare.
Jag har för öfrigt rickshawsmännen att tacka för en
mer lefvande insikt i den västerländska resenärens
karaktär än jag annars skulle varit i stånd att förvärfva. Det
hände mig vid något tillfälle, då jag ej hade något
särskildt att uträtta, att jag lät mr Kurumaya gå som han
ville på ett par timmars promenad genom staden. Han
förde mig då ofelbart till en serie ställen, som han med
sin noggranna kännedom om herrar blekansiktens smak
visste skulle betinga mest drickspengar. Jag kan försäkra
att dragarens skarpsinne var mer prisvärdt än hans val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
