Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enskilta angelägenheter med Frankrikes, hade han intalat sig
att landet blödde af de sår, som tillfogades honom. Josef,
som i detta ögonblick ej ville räcka hans elaka lynne, smög
undan och gömde en bok med titel: Mysteres politiques du
Cardinal de la Rochelle; samt en annan, som troddes vara
författad af en munk i Munchen, med titel: Questions qnolibétiques,
ajustées au temps present, et Impiété sanglante du dieu Mars.
Den redlige advokaten Aubery, som lemnat oss en af de
tillförlitligaste historier om den högt uppsatte kardinalen, är
alldeles ursinnig öfver den förstnämda bokens blotta titel,
och yttrar, att den store ministern hade allt skäl att skryta
öfver, att hans fiender emot deras egen vilja Hugo samma
ingifvelser som Beliams åsna, Kaiphas och andra, hvilka tyckas
ännu ovärdigare att äga den profetiska gåfvan, så att de med
fullt skäl kallade honom Kardinalen af Rochelle, emedan han
trenne år efter deras skrifts utgifvande tvang denna stad att
dagtinga; likasom Scipio fick tillnamnet Africanus för det han
underkufvade denna provins. Pater Josef, som naturligtvis
hyste ungefär samma åsigt, hade så när uttryckt sin
förtrytelse i samma ordalag, ty han erinrade sig med förargelse
den andel af åtlöje han ådragit sig under la Eochelles
belägring, hvilken stad, ehuru icke en provin*, som Afrika, hade
understått sig att hålla sig tappert emot hans eminens
kardinalen, och det fastän pater Josef, som yfdes öfver sina
insigter i belägringskonsten, hade velat låta soldater intränga
genom en afloppstrumma. Han återhöll likväl sin harm och hade
just lagom tid att gömma den försmädliga boken i fickan af
sin bruna kåpa innan ministern affärdat den unge kuriren och
återkommit till bordet.
«Låt oss nu tänka på afresan, Josef,« sade han; «Öppna
dörrarna för hela detta hof, som belägrar mig, och låtom oss
sedan begifva oss till konungen, som väntar mig utanför
Perpignan. Denna gången har jag honom fast för alltid.«
Kapusinern gick nu ut, pagerna öppnade de förgyllda
dubbeldörrarne och anmälde den tidens förnämaste herrar,
hvilka erhållit konungens tillstånd att resa ifrån hofvet för
att uppvakta ministern; några hade till och med föregifvit
sjukdom eller tjenstegöromål och afrest i tysthet, för att
icke vara de sista i kardinalens förmak, och den stackars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
