Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Ni skrämmer till och med mig,« sade Fontrailles; «så
mycket fordra vi icke.«
«Jag menar ej heller så mycket, som ni tror, min herre,«
fortfor d’Effiat med sträng röst; «konungarne beklaga sig, då
en undersåte sviker dem; derpå tänkte jag. Nå väl! krig!
krig! inbördes krig, utländskt krig, må ni rasa! Efter jag
håller luntan, skall jag också fästa henne vid minorna. Staten,
tjugu konungariken må förgås! Vanliga olyckor böra ej
inträffa, när konungen sviker undersåten. Hör på.«
Han förde Fontrailles några steg afsides.
«Jag hade blott gifvit er det uppdraget, att skaffa oss
understöd och bereda oss en tillflykt i fall konungen
öfver-gåfve oss. Detta anade mig nyss, till följe af hans
öfverdrifna vänskapsbetygelser, och jag beslöt att låta er resa,
emedan han slutade sitt tal med den förklaring, att han
ämnade begifva sig till Perpignan. Jag fruktade Narbonne;
nu ser jag att han inställer sig der som kardinalens fånge.
Res och res genast. Till de bref jag förut lemnat er, fogar
jag nu traktaten; den är uppsatt i diktade namn, men här
har ni det hemliga dokumentet; det är undertecknadt af hans
höghet, hertigen af Bouillon och mig. Grefven-hertigen af
Olivarez fordrar ej mer. Här har ni äfven en blancgfullmakt
från hertigen af Orleans, hvilken ni kan ifylla efter behag,
lies, efter en månad väntar jag er i Perpignan, och jag skall
emellertid låta öppna Sedans portar för de 17,000 spanjorer,
som komma från Flanderns
Derefter närmade han sig åter till äfventyraren, som
väntade honom: «Efter ni ändtligen vill vara capitan, min
raska buss, ålägger jag er att ledsaga denne herre till Madrid;
ni skall derföre blifva rundeligen belönt.«
Jakob vred upp sina mustascher och svarade: — «Ni har
således ingen afsky att använda mig! Ni bevisar derigenom er
goda smak och urskiljning. Vet ni att den stora, svenska
drottningen Christina har velat antaga mig i sin tjenst, till
en förtroendepost? Hon är uppfostrad under kanonernas
dunder af sin far, Gustaf Adolf, Nordens lejon. Hon tycker om
krutrök och modige män; men jag ville ej tjena hos henne,
emedan hon är huguenott, och jag har vissa grundsatser, från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
