Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den härskande franska smaken gör sig en och annan nyhet
gällande.
Såsom ofvan nämnts hade Voltaire i Frankrike i
anslutning till Shakespeares Chronicle plays behandlat ett ämne
ur fransk historia. Denna fosterländska riktning låter i svensk
litteratur, där den fortlefvat sedan renässansen, hvilken i alla
länder hade en starkt nationell prägel, spåra sig ända tillbaka
till Messenius och frihetstiden; nu lefde den upp igen under
franskt inflytande. Flera af Gustaf III: s dramer, Adlerbeths
”Ingiald Illråda”, Leopolds ”Oden”, Lidners ”Erik XIV”
m. fl. höra till denna art af dramer. Denna riktning
förmäler sig samtidigt med intresset för det isländska och
forn-skandinaviska, som uppstått i England och därifrån
fortplantats till Tyskland och Danmark. Gustaf III: s Frigga
är trots sin egendomliga härstamning från ett franskt stycke
af Saint Foix med inslag från Ewalds ”Balders död” det
första nordiskt mytologiska drama under denna tid. I dramer
af denna art hafva vi föregångare till romantikens historiska
skådespel och nordiskt mytologiska dramer.
I Gustaf III: s egna dramer finna vi spår af andra
inflytanden från Shakespeare, fast i andra hand, öfver
Frankrike. Ljunggren och Levertin hafva påpekat Shakespeares
inflytande på Gustaf III: i Gustaf Adolf och Ebba Brahe är
ställets enhet icke iakttagen, utan handlingen förlagd till olika
platser. Handlingen är dubbel, omfattande både konungens
och bondfolkets kärlekshandel. Om ”Gustaf Vasa” (1786)
skrifver Levertin, sedan han redogjort för de senare utkasten
B och C och påvisat, att framställningen i dessa äger större
lif och fyllighet, att Christierns gestalt genom spökscenen i
tredje akten fått ett verkligt psykologiskt intresse1:
Alla dessa konkreta drag torde hafva inspirerats af
Shakespeare. Det är från hans tragedier — lästa naturligtvis i
Le-tourneurs berömda, Ludvig XVI tillägnade öfversättning — och
särskildt från Richard III, som Gustaf III fått eggelsen till ett
mer nar.dlingsrikt och rörligt drama, där kriget brusade inne på
själfva skådebanan, i stället för att som i de flesta franska
stycken förläggas bakom scenen, så att vapenbullret på sin höjd
hördes ur kulisserna. Af mer direkt iterklang från Richard III
1 Levertin, Gustaf III som dramatisk författare. Sid. 136.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
