Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan man nämna Gustaf Vasas order till sina befälhafvare (II, 5),
som svagt erinrar om Richmonds liffulla generalmönstring (V, 3,).
Scenerna i tredje aktens början följa däremot Shakespeare
närmare — spökscenen är isynnerhet i detalj kalkerad på
Richard III — de unga Ribbingarne motsvaras af ”les deux
jeunes Princes, fils d’Edmond III”, Sten Sture af Henri IV,
Hemming Gadd (sedermera utstruken) af Buckingham o. s. v.
Det hos Gustaf III återkommande omkvädet ”fuis et tremble”
heter hos Letoumeur ”désespère et meure”.. .
Hvad Kellgren angår, var han föga intresserad af de
dramatiska arbeten, som konungen lät honom versifiera,
och han drog sig snart tillbaka. Det är således af föga
intresse i detta sammanhang att erinra om hans förhållande
till Shakespeare. Här må endast nämnas, att han redan 1776
säkert kände åtminstone Julius Cesar, såsom framgår af
ett par verser af denna tragedi, hvilka han citerar i ett bref
till Clewberg-Edelcrantz1 :
Je voudrais bien savoir ce que ce César mange
Pour c’être fait si grand.
Före striden med Thorild var dock Kellgrens
uppfattning af poesien så helt bestämd af franska synpunkter, att
det icke kan vara tal om någon djupare inverkan af de nyare
riktningarne på hans diktning. Bekant är hans vers i Nytt
försök till orimmad vers:
,Du! tag af Shakespear yrslan,
Med store Klopstocks orim,
Och Göthes convulsioner,
Och Ossians evigt samma ...
samt hans kommentar till dessa verser i anmärkningarna till
”Man äger ej snille för det man är galen”, och man förstår,
hvad Kellgren tänkte om den nya Epileptiska Poesien, vid
tiden för striden med Thorild under åttiotalet.
I sina bref till Rosenstein2 talar dock Kellgren (1788)
om att han ärnade skrifva en opera om ”Yngve”, att
omarbeta efter Göthiska mythologien i samma smak som
”Balders Död”. Dessutom ville han skrifva en tragedi om
1 Schück, H., Johan Henrik Kellgrens bref till Abraham Niclas
Clew-berg, sid. 43.
• Jïellçrens bref till Rosenstein. Samlaren 1886, sid. 115,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
