Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger i öppen dag. Ett ord i sinom tid
till Furstarne sjelfve och åt deras
”favoriters smickrande tropp”, kan,
behjertadt, undanrödja hvarje anledning att
befara återfallet i de fel och misstag, som
tillförne bekommit både Furstar och folk
så illa. Ju varmare man är begges vän,
desto mindre skyr man att visa dem
sakerna i dessas sanna ljus, oansedt
begges synorganer mera skulle tycka om
den milda skymningen. Någon gång äro
folken på visst sätt att ursäkta, om de
draga i besinnande att hänföra Fursteord
till sina trosartiklar. Vår egen historia
visar t. ex. huruledes en Prins, som
folkets val, hoc est: godtfinnande, kallat
till tronen, till trots af de högtidligaste,
ofta förnyade försäkringar om sin
belåtenhet med den makt, folket honom
inrymt, och sin afsky mot försöken att
rubba konstitutionens råmärken, icke
desto mindre sjelf och i samråd med sin
gemål anstiftat försök att störta det
besvurna regeringssättet[1], försök, hvilka,
Bland alla usla Regeringar är
kjortelstyrelse den sämsta, ehvad det är en gemål
eller en frilla, som förer den svage
Regenten i ledband. Om det var föraktligare då
Fransmännen nödgades böja knän för en
Pompadour, en Dubarry, under Ludvig XV;
Så var det likväl, för Sveriges rike icke
nyttigare, då den fromsinte Adolph Fredrik —
skuggkonung långt mindre genom sitt
beroende af lagarna, Ständerna och Rådet, än
medelst sin undergifvenhet för den
herrsklystna, fastän med sällsynta
själsförmögenheter begåfvade Lovisa Ulrika — begick svek
på svek mot ingångna förbindelser,
bekräftade med eder och försäkringar. Prinsessans
enväldiga grundsatser och öfvervägande
inflytande gjorde uppseende och stämde
ofördelaktigt de om friheten måne Svenskarne,
redan innan hon blef, i ordets hela mening,
regerande Drottning. För att lugna sinnena
i afseende på det unga Hofvets politiska
tänkesätt, fann Regeringen sig föranlåten att
utfärda följande sällsamma
”Kongl. Maj:t Kungörelse-act, i anledning
af Hans Kongl. Höghets begäran: ”WI
FRIEDRICH med Guds nåde, &c., Giöre
vitterligit, att hos Oss har H. K. II., Sveriges,
Göthes och Wendes utkorade Prints och
Arf-Furste, Arfvinge til Norrige, Biskop til
Lübeck, Hertig til Schlesswig, Hollsten,
Stormaren och Ditmarsen, Grefve til
Oldenburg och Delmenhorst, Wår Kärvänligste
Frände, andragit, huru som, oaktadt the
dyra och edelige Försäkringar bemelte
Herre till Riksens Ständer afgifvit, at vilja
behålla them och theras efterkommande,
orubbade vid theras välfångne Fri- och
Rättigheter, enligt then faststälte
Regerings-Formen, på lika sätt, som Wi Wårt
Regemente fördt hafva, och ännu föra, enär
efter then Högstas skickelse bemelte Herre
Thronen efter Oss tilträdandes varder,
åtskillige ryckten likväl pä flere orter
uprunnit, som hystes någon hemlig tanka,
anläggning och afsikt uppå Enväldets åter
införande; Och althenstund et slikt omdöme H. K.
H. så mycket mera ömmar, som dylikt,
hvarken med Thess Samvete, Löffthen och
Försäkringar, eller med Thess Tankesätt
instämmande är; Förthenskull förklarar H. K.
H. härmed och å nyo på thet kraftigaste
och heligaste, att H. K. II. hvarken Sielf
eller igenom andra, directe eller indirecte,
någonsin tänckt söka, hemligen eller
uppenbarligen eftersträfva, ehvad thet vara
månde, som vore med Thess redan gångne Ed,
underskrefne Capitulation, med
Regerings-Formen och Riksens Ständers Frihet
stridande, anseendes H. K. H. then eller the
för Sina och Rikets hädskaste Fiender, samt
för otrogne och förrädare, hvilka skulle
villja gjöra något försök emot
Fäderneslandets Frihet och Riksens Ständers
Rättigheter; Och som H. K. H. på thet heligaste
bedyrar sådant vara Thess beständige upsåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
