Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som Thorild. Dt* talade om ocli till
honom med en enthusiastisk heundran så,
/
ock hvad dc qvicke eller dumme kalla min
yarghct . . . Strunt! jag såg aldrig en qvick
eller dum i synen, som ej skämdes. Det är
ej dessa kroppar eller skuggor som döma
oss; it t tt 11 vcrlden.
Jag hatar ej qvickheten; sä litet som jag
hatar barndomens liflfghet. Jag älskar ej det
som varierar; utan det som brinpsr til enhet.
Ingen Gud är qvick. Och dit, til
Gudomligheten. skal ju människosjälen? Gerna unnadt
jordens fjolliga nöjen; qvickhetens ras och
lek; det som badinernr, varierar, attraperar
— gerna dem, som ej högre förmå. Da av ar
ej kalfven, hoppar ej kiden, missgör ej apan?
. . . Och ser och ler da ej den vise glad? —
Amen! jag älskar lif, mycket et qvickt iif:
men något mer et sublimt.
Jag tänker också skrifva en afhandling
öfver qvickheten. Nu glädje och mod! Det skal
liIi roligt at se och contrastera — lluru
mycket ondt kunde jag väl mena med
f’’oltairis-mcr? — Vår politik differerar hvad den kan
— en liten oändlighet. Men också, begära
at formen af våra själar skulle vara lika,
vore en Gudlöshet niot naturen, som utmärkt
både siu plan och sin vilja. Det väsendteliga,
kärleken för det bästa vi kanne, det är nog.
Lät oss deri vara lika och ränner: mot eller
med hvarannan.
Nu sedan K—n bliftit kastad in i
ambitionen och förmaken — är Svenska scenen ren:
men, som mnn ser, b&de fran pack och
kämpar. Följ det biista af sit snilles och sin
ä-r*»s kallelse. Jag är hur en C/tcvalier crranti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
