Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på sådana frågor af största vigt, vid
hvilka fäderneslandets välfärd kunde
vara i våda, eller betydande orättvi-a ske
ät någon inedborgare, och icke å frågor
af så föga betydenhet, som denna; ty,
att för en embetsman, som önskar
tjenst-ledighet med bibehållaude af lön,
bereda en lätthet att vinna sitt ändamål,
genom försök att uppehålla allmänna
aren-dernas gång och gifva bryderi ät
Regeringen, har icke kunnat vara deu vise
lagstiftarens syftemål. — Fullkomligen
öfvertygad om visheten af den regel,
ansvarighetslagen föreskrifver StatsRådets
ledamöter, att råd gifva och icke jemte.
Konungen regera*), ans«r jag ett
Statsråds skyldighet vara, att genom
anförande af de skäl, han efter öfvertygelse
finner grundade, söka gifva den upplysning,
i hans förmåga står, för att sätta
Regen-ten i stånd att med sakkännedom taga
*) Det är interessant alt se, liuru
genomträngd Rådgifvarepersonalen varit, redan
frän I) Örjan af sakernas nu varande ordning:,
af satsen om den allena styrande Konungen.
I detta afseende har man iitminslone ej
vau-slägtats. Framlidne Grefve Engeströms
förklarade ande kan i högre rymder njuta deu
fröjden, att finna Regeringsformens 4’§‘med
samma upplysta nit tolkas af både "gubbar"
och ”viljor*’, af bAde en Grefve Mörner och
en Friherre >ordiu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
