Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utan att följa dessa giftiga råd, tog Desideria likväl
intryck af sin tadelsjuka vän, gjorde en jemförelse mellan
Stockholm och Paris, mellan lefnadssättet i vårt slott och
i Tuilerierna, och fann fru La Flotte icke ha orätt.
Prinsessan lät undfalla sig en och annan anmärkning, ett och
annat speord, som, i sig sjelf oskyldigt, likväl utmålades
som det bittraste förtal. Icke stort bättre gick det med
drottningen, som sällan eller aldrig vägde sina uttryck.
Vissa funno sin räkning vid ett spändt förhållande mellan
drottningen och kronprinsessan. De eggade, å ena sidan
till mindre försigtighet, å den andra till förtrytelse — och
det spända förhållandet uppkom. Kronprinsen, derom
underrättad, tog illa vid sig. Det kastade öfver ända hans
kloka plan: att lefva i det bästa förstånd med den gamla
konungaslägten och med de högre kretsarna. Med sin fina
takt lyckades han, om icke att ställa fullkomligt till rätta,
åtminstone att för ögonblicket återgifva umgänget mellan
de begge furstinnorna det yttre skenet af harmoni; och
han uppmanade sin gemål att dädanefter bättre vara på
sin vakt. Men fru La Flotte skämde bort alltsammans.
Om hon nu mera icke kunde förmå kronprinsessan att
fälla hårda omdömen öfver könet i sitt nya fädernesland,
lade hon desto mindre band på sin egen tunga, och hela
hennes uppförande liknade en utmaning, som verkade
retsamt på de högre kretsarna och till en viss grad
blott-stälde hennes höga beskyddarinna.
Med allt sitt tillgjorda förakt för Sverige och
svenskarne, fann fru La Flotte, att Stockholms högre kretsar
hade tillbedjare att bjuda på, som ingalunda voro att
försmå. Oaktadt den konstlade kölden i hennes väsende och
den verkliga i luftstrecket, hvaröfver hon så envist
beklagade sig, tinade dock hennes hjerta för grefve Gustaf
Löwenhjelms böner, och den spotska fransyskan hade
svagheter, hon som en annan, för den välväxte svenske
kavalleriofficern. Han egnade henne så öppet och så enträget sin
hyllning, och hon vårdade sig så litet om att dölja lågans
ömsesidighet, att deras inbördes förhållande blef
hofcir-kelns samtalsämne och grefve Löwenhjelm fick spenamnet
UV amiral de la flotteu *).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
