Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Adieu**) Monsieur de Boye! C est donc quelque ehose
que vous desire% que je fasse pour vous?li började kronprinsen
sjelf; och ehuru samtalet äfven fortsattes på fransyska,
torde läsaren en gång för alh tillåta, att vi återgifva det
på vårt modersmål, om icke berättelsens färg, vid något
särskildt tillfälle, kan bero af uttryckens främmande drägt.
“Icke för mig, nådige herre,“ svarade Boye, “men för
en olycklig brottsling, som likväl blifvit det utan uppsåt,
genom ett alldeles eget missöde. NådeansÖkningen
förekommer i nästa statsråd, och jag har ansett för en pligt
både som embetsmän och menniska, att derförinnan i
underdånighet fästa ers kungl. höghets nådiga
uppmärksamhet på förhållandet. “
Och nu redogjorde Boye för målet. En son af
professor Barfoth vid Lunds universitet och hans hustru, begge
då ännu lefvande, vid hög ålder, hade, efter ordvexling
med en person, hotat att skjuta honom med ett
skarp-laddadt gevär, som Barfoth höll i handen, om den andre
ej gick bort från ett ställe, der han då uppehöll sig. Denne
trotsade, Barfoth lade an i vredesmod, varnade dock
ytterligare, sigtade åt benen och träffade i låret, men träffade
en pulsåder, och i brist af skyndsam läkarevård, satte den
sårade lifvet till.
Berättelsen om förloppet, hvilket vi här kanske allt
för samman trängd t förtäljt, af hörde prinsen med spänd
uppmärksamhet.
“Nå väl!“ tog han till ordet, när Boye slutat
berättelsen, “bjuder ej svenska lagen, liksom , andra länders, lif
för lif?“
“Jo visserligen, nådige herre! men grundlagen lägger
benådningsrätten i konungens hand, och utöfningen deraf
är tronens skönaste företrädesrättighet, när bevekande skäl
och ömmande omständigheter tala för dess användande.
Här förekommer: att den sakfalde, genom skottets riktande
åt den del af kroppen, der det träffade, bestämdt
ådaga-lade, att hans afsigt var att icke af hända lifvet, fastän
sådant hände af en tillfällighet: att det berott af den dödade,
att undvika faran, om han underkastat sig Barfoths
uppmaning att gå sina färde: att denne ännu är ung . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
