Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna regeringsåtgärd hade redan mött motstånd: i
ord af allmogen kring Norrtelje; i oroligheter på
Vermd-ön, innan den blef öfverläggningsämne i Skåne.
Det första som der stötte folket för hufvudet, var
ut-skrifningen, utan veterligen ännu förklaradt krig. De drogo
deraf den slutsatsen, att manskapet skulle försändas till
Frankrike som hjelptrupper och begagnas till
verldseröf-rarens “kanonkött“. Tillika funno de förfogandet, att
ut-skrifningen skulle verkställas medelst lottning, högst
motbjudande, och ungdomen ville hellre draga i härnad alla,
eller ingen. Om myndigheterna i Skåne haft hufvud och
hjerta på rätta stället, under denna afgörande tidpunkt,
skulle alltsammans stannat vid upplysningar; ty endast
vinnandet af sådana hade samlat 1811 års plantskola för
kämpar på 1710 års slagfält. Men det låg liksom
någonting olycksbådande i dåvarande landshöfdingen öfver
Malmöhus län grefve Gustaf Fredrik von Rosens sjelfva namn.
Hans farfar riksrådet, som bar det 68 år förut, stod då
ansigte mot ansigte med dalkarlarne, som missnöjde tågat
till hufvudstaden, derifrån han dref och förskingrade dem
“med allvarsam mildhet“, som det heter i äreminnet öfver
honom. Hans sonson nu hade ej mod att se de missnöjde
skåningarne i ansigte t, att af höra och med upplysningar
gendrifva deras klagomål, utan uppdrog åt beväpnade
styrkan, att, förgörande, besvara ynglingarnes farhågor. Det
var den året förut under en folkrörelse mördade grefve
Axel Fersens vålnad, som, hämnande och uppskrämmande,
spökade för alla högt uppsattes inbillning i Skåne, och
kanske icke endast der; det var detta, som slipade sablarna
och riktade gevären mot bondhoparna 1811, och ingalunda
det skenskäl, hvilket förebringas af general Hampus Hussars
biograf: att, nämligen, “han hade ofvan om sig*) en vy “af
denna folkrörelse, som lätt skulle i honom se en folkets
det är: en danskarnes och en f. d. konungens medhållare,
om truppen kunnat säga, att den återhölls af sin chef, och
annars kunnat i en blick qväfva ett uppror, som möjligen
uppstått på andra ställen, om man från första träffningen
fått spörja, att det ej var så farligt**); ty åtgärderna i
*) »Karl Johan.»
**) Biografiskt lexikon öfver namnkunnige svenske män nionde
bandet, tredje häftet, sid. 262.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
