Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Jag är dubbelt olycklig,“ föll Brahe, med sjelfkänsla
henne i talet, “att veta er sakna en furste, då ni gör mig
den äran att dansa med mig, och att veta felet ligga hos
en af mina förfäder, som för halftannat århundrade sedan
vägrade att emottaga furstetiteln, då drottning Kristina’
ville så godt som truga den på honom och rikskanslern
Oxenstjerna, ungefär vid samma tid, då er stamfar blef
adlad. Lyckligtvis lärer fröken Stael ingenting ha att
anmärka mot våra fruntimmer. Grefvinnan Ugglas, fru
Lil-jenheim, fru Flach och fröken Bruce, som ni ser der borta
i angläsen, skulle kanske kunna visa sig vid er sida, om det
ock vore i Tuilerierna.“
Fröken Stael låtsade ej märka syftningen af grefve
Brahes svar. När dansen var slut, bugade han sig artigt,
men kallt och ledsagade henne, stillatigande, till sin mor,
som just då var inbegripen i ett lifligt samtal med
österrikiske ministern grefve Neipperg: densamme, hvilken
sedermera, oaktadt sitt ena öga, så intog Napoleons senare
gemål, att hon glömde sin förbindelse till århundradets
hjelte och delade dennes makt med sin fars undersåte, i
kraft af ett hemligt äktenskap.
Fru Stael, under sin vistelse i Stockholm, lät göra sig
bekant med dem af sin förre mans anförvandter, som buro
det namn, hon fortfarande använde som sitt. Det var en
aktningsvärd, men föga lysande, slägt, hvaraf ingendera
ens bar den baronliga titel, som Gustaf III förlänade sin
ambassadör i Paris, hennes aflidne man, och under hvilken
baronliga titel hon med välbehag gjorde sin rund kring
Europa och sitt namn i literaturens tideböcker.
xrv.
Tio år hade förflutit sedan Gustaf IV, i sällskap med
sin gemål och hertigen af Glocester, lade grundstenen till
universitetsbygnaden i Abo. Många hvälfningar hade
der-efter inträffat. Svenske kungen var då värd påo stället
och den engelske prinsen hans gäst. Värden i Abo nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>