Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI.
Ryssland var frelsadt; Napoleons härar hade der funnit
sin graf. Glädjen var gränslös; öfvermodet växte; jublet
öfver segrar och storverk genljöd kring Europa. Det
skorrade i Karl Johans öron, han kände sitt franska blod
jäsa och gendref kossack-skrytet med detta dräpande svar:
“Det är icke Rysslands härförare och stridsmän, som
åstadkommit mina landsmäns nederlag, det är general November“ *).
På samma sätt yttrade Napoleon på S:t Helena till
Las Cases: “Bernadotte var det, som meddelade åt fienden
nyckeln till vår politik och till våra härars krigskonst;
han är det, som visat dem vägen till
fäderneslandets-heliga jord.“
Karl Johan kunde således tillskrifva sig sjelf lika
mycken ära af Rysslands lycka, som det bistra luftstrecket.
Om Petersburg uppgått i lågor samtidigt med Moskva,
hade fredsvilkoren varit förestafvade och antagna, innan
köldens förödelser inträffat. Ryssarnes framgångar
öfver-stego emellertid både i skyndsamhet och mängd alla
kronprinsens beräkningar, och han studsade vid de så hastigt
och förfarande inträffade följderna af sin egen statskonst.
Han började finna de fördelar, han betingat sig personligen
i Abo, allt för mycket tvifvel underkastade, om
händelserna fortforo att utveckla sig i denna riktning, med
styrkan och farten af en lavaström. Alexander bestormade
honom med uppmaningar, att, enligt aftalet dem emellan,
taga én verksam del i förehafvandena på fasta landet;
Karl Johan hittade på den ena förevändningen efter den
andra till uppskof. Han hade likväl gått för långt att
under dåvarande omständigheter kunna återvända, helst
ögonblicket att krossa Ryssland var försummadt och förbi;
och det hade blott behöfts att örnen känt sig sviken och
förolämpad och offentliggjort de hemliga förhandlingarna i
Abo, för att Karl Johan skulle äfventyrat både sitt rykte
och sin samhällsställning. Han insåg detta allt för väl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
