Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hans skarpsynthet underlättades härutinnan betydligt
-af general Suchtelen — underhandlaren vid Sveaborg med
Cronstedt — som kejsaren skickade i denna vefva att
underhandla med Karl Johan, hvars närvaro på krigets
skådeplats blef mer och mer nödig för de förbundna
makterna, sedan Napoleon samlat nya stridskrafter och på olika
punkter kämpade med omvexlande lycka. Suchtelen
framhöll för kronprinsen de dubbla taflorna af Alexanders hämnd,
-eller fullbordan af hans lysande förespeglingar. Detta
ryckte Karl Johan ur sin tveksamhet och med beklämdt
bröst lät han småningom inskeppa och till Tyskland
öfver-föra den ena truppafdelningen efter den andra. Sedan
början dermed redan var gjord, ja, sedan hufvudsakligt
fördrag den 3 mars 1813 blifvit afslutadt mellan Sverige
•och England, hvilket, jemte subsidier, försäkrade oss om
besittning af Norge och Guadeloupe, aflät Karl Johan ännu
den 23 i samma månad en skrifvelse till Napoleon*).
Eörst den 1 april anlände general Adlercreutz till
Stral-sund, för att i egenskap af chef för kronprinsens
generalstab öfvertaga befälet öfver trupperna i Pommern. Han höll
öppen taffel, och sjelf en ifrig vän af bordets nöjen och af
drufvans must, fullgjorde han con amore sin höge herres
befallning, att ingenting spara i värdskapets åligganden,
hvartill kronprinsen bestred eller kanske rättare försköt
omkostnaderna, för att hålla både svenskar och utländingar
Tid godt mod. De förbundna makternas ombud oroades
likväl öfver hans långa uteblifvande från fasta landet, och
ville ej låta muta sig med mat och vin. En middag i
synnerhet vände engelske generalen Stewart (sedermera
markis Londonderry) sig omedelbart till Adlercreutz och
frågade högt, i alla gästernas närvaro: om kronprinsen af
Sverige ej allvarligt funderade på, att fullgöra sina
ingångna förbindelser, och huru länge man trodde att de
förbundna makternas tålamod skulle räcka.
“Att hans kungl. höghet,“ svarade Adlercreutz, för
hvilken det föll sig lättare att leverera en drabbning, än
att leda ett diplomatiskt samtal, “ämnar sig hit öfver till
Tyskland är så mycket säkrare, som herrarne annars nu
icke sutto här vid bordet, der jag har den äran att vara
Tärd å hans vägnar. Hans kungl. höghet förstår nog att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
