- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 1 /
135

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

segrande skäl och värme af fältmarskalken Stedingk och
general Posse, som tillstyrkte lindrigare mått och steg.
Ingen af de öfriga rådplägande slöto sig till den strängaste
meningen, och mera tvekande än då de sammanträdde,
upplöste kronprinsen sitt krigsråd.

Anckarsvärd, som emellertid sattes under bevakning
i lägret vid Bornsdorff utanför staden, blef entledigad ur
krigstjensten och hemskickad till Sverige. Dervid stannade
de närmaste påföljderna af hans skriftliga meddelande till
tronföljaren.

xvni.

En hel mansålders fredslugn har vant oss, att endast
i rangrullan och på Ladugårdsgärdet göra bekantskap med
vårt generalitet. Men vid den tidpunkt, der våra tankar
nu dröja, var det af vigt, att den som bar värjan också
kunde föra henne. Låtom oss anställa en hastig mönstring
med en och annan.

Af dubbel anledning nämna vi främst Cardell, som
dels gjorde sig ett europeiskt rykte, dels stadgade detta just
på samma slagfält, der Karl Johan rättvisade sitt
härförarenamn: Gross-Beeren, Dennewitz och Leipzig. Cardell förenade
med djupa insigter i sitt vapen den största skicklighet på
valplatsen och ett mod, som ingenting kunde förfara, en
beslutsamhet, tilltagsenhet och djerfhet, som förbluffade
både vänner och fiender, ja! sjelfva hans motbjudande
utseende afskräckte. Till växten stor och klumpig som en
bombkanon med en mun af en mörsares vidd och gråblå
ögon, skarpa som stålet i en klinga, fann man, att hvarken
förmaken eller rådplägande församlingar kunde vara hans
element, och att det icke låg öfverdrift i hans yttrande på
Riddarhuset,, att han mest var van att tala med
kanondunder. Eör honom funnos blott tvänne sätt att gå till
väga: att befalla, och att eröfra med storm. Guldet var
den enda förmedlande kraft, som verkade på honom och
som han sjelf stundom använde. Också beklagade sig ty-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/1/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free