Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Derinne voro flera qvinnor. Då de blefvo varse
Skjöl-debrands kraschan och blodiga hand, började de ropa: “Ack,
den stackars prinsen! Elaka menniskor! sen I, huru I
behandlat honom. Kom, prins! Yi skola förbinda ert sår.“
Skjöldebrand infördes i ett rum, der handen tvåddes
med vatten af qvinnorna, under oafbrutna utrop: “De elaka
menniskorna! huru de misshandlat prinsen!“
De togo honom nämligen för grefven af Artois
(slutligen Karl X), som då befann sig i Nancy, och var
årsbarn med Skjöldebrand.
Några personer som alltjemnt spänt ögonen på honom,
äskade nu hans papper. Han lemnade dem. De bestodo
af kronprinsens bref till ryske kejsaren, jemte en Öppen
afskrift och några underrättelser för resan. Då de läst
afskriften till ända, begagnade Skjöldebrand sig af de
fredliga uttryck, kronprinsen nyttjat vid slutet, för att utverka
sig frihet att fortsätta resan. Han frågade: om några bland
dem tjent under marskalk Bernadotte, prins af
Ponte-Corvo ?o
“Ah, ja,“ svarade en och annan.
“Nå väl," återtog Skjöldebrand, “detta bref är från
honom. Läsen slutet i afskriften, och I skolen få se, huru
han önskar, att edra olyckor måtte upphöra. I gj orden
sannerligen väl att låta mig resa, för att framlemna
brefvet till sin bestämmelse. Det kunde påskynda fredens
af-slutande.“
De tycktes blifva villrådiga, pekade på slutet af
brefvet och samtalade sakta sig emellan. De hade likväl
bundna händer; ty de hade fatt befallning, att icke släppa
den svenske utskickade.
Grefve Palfy inkom i detsamma och berättade, att
ministern Wesenberg och det öfriga sällskapet äfven
blifvit häktade i ett annat hus.
Efter en stunds förlopp afreste hvar i sitt åkdon, och
alla syntes åter i karavanen, utom den, som kallat sig
fransk markis. Betäckningen bestod af vid pass 200 man.
Erämst gingo ett par karlar, som, den ene spelte fiol, den
andre slog på trumma, afbrutna med glädjeropen: “Lefve
Napoleon!“ o. s. v. Efter dem följde en skara, hvilken,
med hattarnas kastning, skri och åtbörder, uttryckte sin fröjd.
Emellertid funderade Skjöldebrand på orsaken till den
händelse, han hade för ögonen. “Månne de förbundna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
