Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nu till något annat! Ni måste säga mig, Marianne!
först och främst, naturligtvis, huru det gått er under min
frånvaro i kriget, och sedan: hvad som blifvit sagdt och
gjordt inom hofvet? af mina höga föräldrar? af prinsessan,
min faster? hvad enkedrottningen kan hafva yttrat på sin
dödsbädd? hvilka omdömen man fält öfver mig, öfver
krigshändelserna, öfver mina företag? Om några
handt-langare till Gustaf Adolf och hans barn varit i
verksamhet? med ett ord: allt hvad ni vet ligger mig om hjertat
att känna, och jag vid min afresa uppdrog er att gifva
akt på och underrätta mig om.“
“Jag skall till punkt och pricka hörsamma ers kungl.
höghets vilja, och hoppas kunna göra det till dess höga
nöje; men i detta ögonblick är det omöjligt. Man saknar
er, nådige herre! på banketten, och kungen, om han ännu
är vaken, saknar troligen mig. När jag hunnit förvissa
mig om hans sömn, skyndar jag tillbaka till danssalen och
hviskar min fränka, grefvinnan Brahe i örat, att ers kungl.
höghet i morgon hedrar henne med besök. Hon vet hvad
det betyder, då jag ger henne denna underrättelse. Ingen
annan blir således emottagen, och jag är ers kungl. höghet
till mötes der, hvilken tid, min nådige herre behagar utsätta.“
“Således ännu tjugufyra timmars uppskof och väntan!
Grymma Marianne! Nu är ordningen hos mig, att beklaga
mig öfver er. Men hvem kan motså er, äfven då ni agar! .. .
Således i morgon hos min sköna Mariannes sköna fränka.
Till dess bara den här!“
Och på hennes mun glödde en kyss, innan hon anat
och hunnit afböja faran, — om hon ens velat göra det.
Vid dörren till konungens sofrum, der hon stod minuten
derefter, gjorde hon med sitt höjda pekfinger en
skalkak-tigt hotande åtbörd åt kronprinsen. lian svarade med
skälmska blickar och ett segrande småleende, samt återvände
med snabba steg till drottningens cirkel.
Banketten den 3 juni 1814 hade en egen
märkvärdighet: den att vara den första fest, som gafs på
Stockholms slott innan sorgåret tilländalupit, efter ett svenskt
krönt hufvud. Enkedrottningen Sofia Magdalena hade
nämligen afsomnat 3:dje årsdagen af tronföljarevalet i Örebro,
den 21 augusti 1813. Men hon var enka efter Tredje
Gustaf; och det var just derför banketten under sorgårets
lopp hörde till etiketten hos den Trettonde Karl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
