Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan oskiljaktiga. Det var kanske mindre en följd af
vänskapens dragningskraft dem emellan, än af
statsberäk-ningar hos Karl Johan, som ville förbinda sig och de sina
med norrmännen, och derför tillsade gunstlingarne, att
med dem lefva som förtroliga vänner. I samma mån
Due drog sig tillbaka från danssalarna och gjorde allmänna
ärender till hufvudsak, svalnade tillgifvenheten mellan
honom och Brahe, och öfvergick slutligen till fullkomlig köld.
“Det är ett besynnerligt herrskap, de der norrmännen,“
yttrade vid ett tillfälle grefve Brahe till författaren af dessa
utkast, “den ena dagen lefver man med dem på den
förtroligaste fot och tror sig vara deras bästa vänner; och
andra dagen, utan att något förefallit, utan någon anad
förklaringsgrund, befinner man sig till dem i mera
främmande ställning, än när man såg hvarandra första gången.“
Under det norska statsministrarne alltid spelat en stor
roll i Sveriges hufvudstad, hafva norska statsråden der
städse lefvat obemärkta — nästan osynliga — på samma
sätt som nu mera äfven de svenska. Ej ens Sommerhjelm,
som blef Ankers närmaste efterträdare, gjorde härifrån
undantag, så länge han var statsråd. Hans giftermål med
svenska fröken Lewenhaupc — af ett bland de hus, som
i synnerhet funno nåd för Karl Johans Ögon — behagade
denne särdeles. Just derför behagade honom icke ett
infall af hans adjutant, baron Gustaf Koskull, som, då
Sommerhjelm berättade, att han alla middagar förtärde en
“pott“ {potta) öl, svarade: “öl ger törst; då behöfver väl
ers excellens dricka minst en nattstol svagdricka på
efter-middagarna“ *).
I de högre kretsarna skrattades åt infallet; men Karl
Johan lexade duktigt upp sin adjutant. Dervid stannade
dock onåden; — ty infallsmakaren var den vackra
Mariannes broder.
Ankomsten till Stockholm af de norska utskickade,
anförda af stortingspresidenten Kristie, som undertecknat
föreningsurkunden, ådrog sig allmän uppmärksamhet, och
norrmännen blefvo för tillfället den svenska hufvudstadens
lejon. Eolkens inbördes umgängen och personliga
bekantskap sammanhöllo de vårdslöst sammanfogade knutarna af
det sköra föreningsbandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
