- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 1 /
208

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kronprinsen (skarpt fixerande Lindgren). "Kan jag
lita på er person och på er penna; och vill ni med
uppmärksamhet följa hvad som i allmänhet göres och säges
och derom skyndsamt lemna mig enskildt underrättelse,
begriper ni?"

Lindgren. "Ja, nådige herre! Jag bedyrar vid Gud,
mitt samvete och min heder, att i allt söka göra ers
kungl. höghet till nöjes."

Kronprinsen. "Välan! Jag vill då uppfylla er önskan.
Vänd er i morgon till min handsekreter. Han skall få
min befallning att i tolf terminer lemna er 41 riksdaler
32 sk. månadtligen. Farväl."

Fjerde uppträdet.

* (Hagalund.)

Samma sällskap som i andra kapitlet.
Grosshandlaren. "Detta är, förbanna mig! en
anrättning, som vet hut. Den gör heder åt tillställaren och man
igenkänner genast kammarjunkaren Gyldenpalms fina smak."

Gyldenpalm. "Det är ett stort nöje att ställa till
lustpartier åt herrarne, som äro så belåtna med allting,
och som gifva det på ett så smickrande sätt tillkänna."

Officern. "Hvarenda bit • vi förtärt har varit läcker,
så mycket veta vi alla; men hvad i herrans namn är det
vi ätit? ty vi äro nu vid slutet af måltiden, och jag kan
ej påminna mig, att ha smakat en tugga af oxe eller kalf.“
Gyldenpalm (med sjelfförnöjelse). "Det är just deruti
det ligger, mina herrar! Der det ringaste af oxe eller
kalf finnes, lönar ej mödan att tala om en fin måltid, den
förståsigpåare godkänna. Man kan ändå, som vi i dag,
få sig en rostbeef; men af tjäder stekt på spett, späckad
med anjovis och fyld med ostron. Stekspettet, mina
herrar! det är blomman af bildningen och kronan på
framskridandet. Afskaffandet af stekspettet bevisar en förskämd
smak och återgång till barbari. SkÖldpaddsoppan — den
äkta, nämligen — är någonting mycket ädlare och mycket
mera födande, än hvilken buljong som helst. Hufvudet
på morkullan och hennes blod, insuget af brödet hvarpå
hon lägges, ville jag kalla himlamat. Vår kapun med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/1/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free