Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
baron Boye, — tvister, som slötos med ärans förlust och
landsflykt för den förre, och fästning för den senare,
oaktadt “Grewesmöhlens trotsiga skryt Öfver ett skyddande
medhåll“ *).
Medhållet hade han visserligen och det försökte, men
mäktade ej skydda honom, ville det ej heller
uppenbarligen, så snart försöken strandade mot allmänna tänkesättets
harm och domaremaktens fasta föresats att näpsa
äre-skändaren, och genom bestraffningens skärpa uppresa ett
bålverk mot tryckfrihetens missbruk till personlig
smä-delse. Allt hvad detta “medhåll1’, öfver hvilket
Grewesmöhlen yfdes och på hvilket han förlitade, kunde och ville
göra, var en middag på Blå Porten samma dag högsta
domstolen meddelade sitt utslag, som beröfvade honom
äran. Yid denna middag var en af kronprinsens
adjutanter värd och ett par andra af samma korps bland
gästernas antal: hedersrummet vid bordet var anvisadt åt den
ärelöse, hvars skål dracks, med bifogande af lämpliga
tröstegrunder, tillönskan af bättre framgång dädanefter och
häntydning* på en lyckligare framtid, som ej kunde vara
aflägsen, i anseende till Karl XIII:s mer och mer
öfver-handen tagande bräckligheter.
På middagens upprättelse, så vid t möjligt var, följde
verksammare tröst i frikostiga respenningar, löftet om ett
årligt lifstidsunderhåll, hvilket ock utföll från Karl Johans
handkassa ända till Grewesmöhlens död, och rådet att
hamna i brödrariket och der afbida de förändrade
förhållandena i Sverige.
Grewesmöhlen slog sig ned i Norge; men afbidade
der förgäfves de förespeglade lyckligare tiderna. I stället
att fa en vink vid Karl XIV:s uppstigande på tronen att
återvända till Sverige, hade allmänna tänkesättet om “den
fräcke pöbelsofisten“ **) blifvit så rotfast, att den nye
konungen långtifrån att våga trotsa det, öfvergaf försöken
att stämpla sitt verktygs missöde som förföljelse, och blef
tvärtom angelägen; att kasta glömskans slöja öfver deras
inbördes förhållanden. I stället således att erhålla den
utlofvade och med längtan motsedda återkallelsen af domen
*) Revisionssekreteraren baron Ludvig Boyes skrift till kongl.
maj:t, daterad Waxholms fästning den 26 april 1817 och införd i 2:dra
delen af Portefeuille.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
