Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i det ögonblick, då hans boning omringades af soldater
och Lindsfelt häktades. Han lärer likväl, då soldaterna
blefvo synliga, hunnit springa in i sitt kabinett, der han
förstörde en hop papper. Nicander blef sedermera kallad
från Upsala, der han skötte sina studier, för ätt inför Svea
hofrätt höras som vitne i den ryktbara
högmålsproces-sen *).
Det finnes många grader mellan den höjd af elakhet
och vanfrejd, som det anförda stycket ger vid handen,
samt en ädel man, med ett godt rykte. Vi äro långt
ifrån att påstå, det Lindsfelt hörde till senare slaget. Det
säkra är, att han gjort sig fruktad, till och med af
myndigheterna, hvilket bevisas deraf, att krigsstyrka ansågs
behöflig för att häkta honom. Angifvelsen lydde på
laste-ligt tal om kronprinsen; icke om sammansvärjning, myteri
och uppror: hvarför behöfde beväpnade styrkan anlitas,
att bemäktiga sig en enskild person, som, just om han i
orten var i så elak lukt, som det uppgafs, ej kunde hafva
medhåll att påräkna, i händelse han velat sätta sig till
motvärn?
Det är möjligt, att Lindsfelt för ar.dra, oupptäckta,
eller obevista brott, förtjenat straff; men derom var i alla
fall nu icke frågan. Alltsammans härledde sig från
lands-höfdingen i länet, baron Skjöldebrand, som, bakom
an-gifvaren, ville, som ordspråket säger, slå två flugor med
en smäll: blifva af med, eller åtminstone qväsa Lindsfelt;
och ställa sig in hos kronprinsen i ett ämne, som låg
honom nära om hjertat, och hos hvilken örontasslare sällan
förfelade att blifva trodda och väl anskrifna.
Inför rätten strandade dock allt nit, alla
ansträngningar, mot Lindsfelts bestämda nekande och bristande
bevisning å motsidan. Nu förändrades ställningen:
Lindsfelt lät förstå, att ordningen kommit till honom att yrka
upprättelse. Och livem skulle ej gjort detsamma, i lika
belägenhet?
Skjöldebrand och de flere med honom, som medelst
sitt otidiga fjesk i tillställningen, beifrandet och fullföljden
af högmålet afsett att rotfästa sig i Karl Johans
bevågenhet, blefvo nu ganska heta om öronen, när Lindsfelt
hotade med bakslag. Ju mera Öfverdrifvet och olagligt man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
