- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 1 /
281

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gått till väga, för att åt kronprinsen bringa ett offer på
underdånighetens altare, desto fruktansvärdare blef
efterräkningen. Hvad som dittills varit åtrå, att göra sig
angenäm på högre ort, blef nu tillika omtanke att sopa rent
vid sin egen dörr, för att icke sjelf stupa i den grop,
man gräft åt en annan. Ty ehuru pressen ännu trefvade
sig fram, med fallvalk kring pannan, måste folket vakna,
äfven vid hörsagan om väpnade styrkans uppbådande, för
att i häkte inmana en — säger 1! — person, hvars
an-gifna brott endast bestått i några oqvädinsord, och hvilken
föregifna förgripelse man icke ens gittade leda i bevis
inför domstol.

Bågen var så högt spänd, att den måste brista. Det
gälde att stå eller falla för Lindsfelt, eller för hans
fiender. De hade rusat för blindt åstad, att kunna rädda sig
på egen hand; de hade emot sig både lag och billighet i
både sak och form. För dem fans ingen annan frälsning,
än att kunna inveckla kronprinsen i deras öde: icke så
att förstå, att hans i sjelfva verket var, eller kunde blifva
beroende af deras; det gjorde dem tillfyllest, att missleda
honom att tro, det hans ära och säkerhet voro blottstälda
af högmålsprocessens utgång. Tyr i och med detsamma
måste den gordiska knuten afhuggas, om den ej kunde
lösas till deras fromma.

Och si! den vardt afhuggen ...

Hvilka nät, som nu på alla håll spunnos kring Karl
Johan! Och huru försåt lades för hvarje hans lidelse!
Och huru man retade hans vrede, spelade upp hans
misstänksamhet, eggade hans fåfänga, stötte hans ärelystnad,
skrämde hans farhågor! Huru dyrt han fick betala —
huru dyrt svensJcarne fingo betala! — att han ej lärt sig
landets språk. Derigenom stängd från beröring med andra,
än den lilla krets, som omgaf och som bemäktigat sig af
honom, var det af den han mottog sina intryck, medan

den kunde våga allt, väl vetande, att han aldrig förmådde

hoppa ur den trollring, i hvilken han sjelf från början

funnit ett nöje uti att innesluta sig. Till motvigt och

kontroll var hans hemliga polis alldeles otillräcklig, alldeles
oduglig. De låga redskapen kunde ej genomtränga
förhållandenas murkna skal, och de högre tillhörde sjelfva
den krets, som fann sin största räkning vid, att han aldrig
skulle komma underfund med den friska kärnaD. Med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/1/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free