Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1831 (eller 1832), och de summor, som först skulle
erläggas, betaltes med Karl Johans penningar*).
Då denne uppsteg på tronen kunde han ej undgå att
tilldela “ursprunget“ till denna stora händelse äfven några
yttre utmärkelser, likväl sådana att de ej kunde, hvarken
inför allmänheten bekräfta anspråken på belöning, dem man
afsåg och hoppades kunna småningom bringa i glömska,
eller inrymma honom något synligt inflytande på statens
offentliga värf, hvilket hade stridt emot både omförmälda
plan att kasta en slöja öfver 1810 års händelser, och den
politiska statsplan konungen följde, snörrätt motsatt
Mörners ursprungliga funderingar. Befordringarna stannade
således vid en öfverstefullmakt i krigshären, utfärdad sjelfva
kröningsdagen, och uppdraget att vara ståthållare på
Ro-sersberg: den förste betitlade förvaltare, som blifvit tillsatt
på detta lustslott.
Detta invecklade och försvårade ännu mer
förhållandena mellan den höga och den lilla personligheten; ty af
alla beröringspunkter med Karl Johan fanns ingen
kinkigare, än hans enskilda hushållning; det var hans
ömtåligaste sida. Stundom frikostig i stort, ej sällan välgörande
mot mången enskild, som eljest var honom främmande,
. upptändes ofta hans vrede öfver små utgifter och öfver
dem, som voro oundgängliga för dagliga behofven, och i
hans egen föreställning kunde redlighet och oegennytta ej
finnas hos dem, hvilka hade uppdraget att sköta hans
hushållning. Han betraktade sjelf denna som ett slags
fältkommissariat, och mindes, både från sin franska
befälhaf-varetid och det nyss öfverståndna så kallade
befrielsekriget, huru dithörande personal, från topp till tå (om vi fa
begagna detta uttryck), visste att rikta sig, men att sopa
igen spåren uti redogörelsen.
Samma frihet, som Mörner tagit sig, att oförstäldt
mellan-fyra-ögon för konungen yppa sina betänkligheter
mot hans nära anslutande till Ryssland, som icke egde
folkets benägenhet, tillät han sig också någon gång i
af-seende på den enskilda hushållningen. Han förmente, att
det borde tillgå kungligt och storartadt i allt: Karl Johan
åter ansåg sig ej böra pruta mindre och betala mer för
*) Författaren har för många år sedan med egna ögon läst
originala köpekontraktet rörande baron Mörners köp af Lisma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
