Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ström att förgå sig i sina utlåtelser. Af missförstådd
foster-landsstolthet yttrade han bland annat, “att konungen af
Preussen borde finna sig smickrad af att se en medlem
af sitt hus på svenska tronen; helst det tillika nu vore
fråga om en hjelteson, hvaremot då Preussen tillförne
in-förlifvade Lovisa Ulrika med svenska blodet, det endast
var purpurn, men icke de personliga egenskaperna, som
kunde tagas i beräkning. Tarrach hastade att inberätta
dessa v. Engeströms utlåtelser till sitt hof, och utmålade
dem som hånande lörnärmelser, ja, som hade svenske
statsministern ansett för stor ära åt Preussen, att man
nedlät sig att begära en af dess prinsessors hand åt
svenske tronföljaren. Detta stack och förtröt Fredrik
Wilhelm så, att han helt tvärt förklarade furst
Wittgen-stein, att konungen aldrig mer ville höra talas om detta
giftermål, hvilket han uttryckligen förbjöd fursten, att ens
vidare nämna i hans närvaro. Wittgenstein meddelade
detta åt Dehn med tillägg, att han aldrig mer vågade
röra vid den strängen-, och Dehn nödgades gifva Karl
Johan vid handen, att det en gång för alla vore slut med
alla försök i den vägen hos preussiska hofvet. Grefven
lärer förstå, att Dehn ej underlät kasta skulden för
misslyckandet på dem som också vållat brytningen, det vill
säga: grefve von Engeström och Tarrach*).“
Czapcky. “Det var ett rätt eget förhållande, och
jag är herr kammarjunkaren mycket förbunden för dessa
underrättelser . . . Men sedan underhandlingarna i Preussen
slagit fel, är man väl omtänkt att vända sig åt andra
håll?"
Gyldenpalm. “Förstås! Men försigtigheten och
tystlåtenheten äro fördubblade, i följd af Engeströms otidiga
prat vid förra tillfället, och jag betviflar högligen, att ens
han, ehuru tjenstgörande statsminister för utrikes ärendena,
får väder af saken innan hon blifvit oåterkallelig en afgjord.
För att bevara skenet, låtsade Karl Johan om ingenting
mot honom, i anledning af hans förplumpning till Tarrach;
men de som gifva noga akt på vädervexlingen i hofvets
dunstkrets förmena, att gubben Engeström ej har långt
igen på sin embetsbana.“
*) Underhandlingen med derom här ofvan förtäljda anekdoter äro
hi8tori8ka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
