- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 2 /
198

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den mindre bemärkta grefvinnans dubbelkikare riktad på
begge, och för handens darrning var säkert kikarens tyngd
mera främmande, än det svallande sydländska blodet.

Så besvärande misstänksam Karl Johan städse var mot
sin herr son, i allt hvad som rörde hans politiska åsigter,
förbindelser, umgängen, uppförande och verksamhet, så
fördomsfri visade sig konungen emot honom i det som angick
hans nöjen, tidsfördrif och förhållanden till det täcka könet.
Att baron Oarpelans förtrogne vän, epikuré liksom han,
qvickhufvudet kammarherren Linderschöld, i Oskars yngre
år hos honom anstäld som kavaljer, föll i konungens onåd
och aflägsnades från kronprinsen, härrörde af faderlig
omtanke för den höge ynglingens helsa, hvilken alltför
oför-väget äfventyrades i vissa fruntiminerssällskaper, der
Linderschöld icke drog i betänkande att vilja föra honom an.

Unge Brahes förtjenster åt sin furstlige vän, innan han
fick att yfvas öfver en konungslig, låtsade monarken ej
märka. Det nu *) regerande huset synes hafva gjort sig till
regel, att sällan eller rättare aldrig till fots beträda
Stockholms gator, hvilket eljest Gustaf III, som också en smula
begrep att med yttre värdighet uppbära purpurn, fann både
förenligt med sin höghet, angenämt för sitt lefnadssätt och
nyttigt för sin statskonst. Den ende som från denna regel
någon gång i sina yngre år tillät sig ett undantag, var
kronprinsen Oskar. Man såg honom ibland spatsera
alldeles ensam; stundom åtföljd af en uppvaktande, men
oftast med Brahe under armen, begge klädda i bruna
sur-touter, till runda hattar och symmetriskt hållande en stor
hvit näsduk i andra handen. Merendels blef Braheska
huset på Drottninggatan en hvilopunkt under dessa
spatser-gångar; den unge grefven, som i rang och inflytande blef
så stor, bebodde våningen två trappor upp. Rätt ofta
inberättade Karl Johans hemliga kunskapare, att vid samma
tid den höge gästen från Drottninggatan inträdde i den
grefliga boningen öppnades en annan port till samma hus
från den motsatta Klara Kyrkogata, och en ny gäst, i den
utsöktaste fruntimmersdrägt, blef införd, utan att någonsin
få räknas till antalet af Braheslägtens umgängen.

Det var ej lätt den tiden att ana, det just i samme
Brahe grodde fröet till det den gamle konungens allt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/2/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free