- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 2 /
199

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allom, som de tre sista lustrerna af hans regering* skulle
utestänga kronprinsen från annan verksamhet i
statsangelägenheter, än den som smög genom Braheska omvägen,
eller på bivägar, dem prinsen förstod att bana sig sjelf.

Emellertid blef det hög tid, att den alltför älskvärde
fursten, för hvars hjerta så många snaror utlades, drog,
medelst sin förmälning, ett streck öfver alla förflugna och
förmätna beräkningar att fjettra hans tycke. Hufvudstadens
sköna lyckönskade högt — och suckade i mjugg. Sjelf
“tog han nöjet, blåste bort dess fradga,
och dess nektar drack“ *).

XXIY.

Yid början af Karl Johans regering var Paterres
spis-qvarter på Regeringsgatan det dyraste och följaktligen af
de tongifvande det mest besökta i hufvudstaden. Det hörde
till ståten för ungkarlar att äta der, emedan man der
träffade ej endast rätter, utan äfven bordsgäster, som de
andra värdshusen ej hade att bjuda på. Excellensen Gustaf
Lagerbjelke strödde der omkring sig mångskiftande
godbitar ur sina iakttagelsers och erfarenheters rika
skattkammare, och grefve Robert Rosen kryddade måltiden med
sina ryktbara infall. Dupuis, lika sjelfsvåldigt intagande
i umgänget som på skådeplatsen, och Hirschfeld,
valdt-hornets tyrann, örats och känslans tjusare, drog dit flocken
af tonkonstnärer och musikens vänner. Det var här
Lagerbjelke satte i omlopp den desert, som om aftnarna ofta
utgjorde hans enda spis: ett stycke melon, eller ett par
skalade reinetter, inbäddade i strösocker och genomdränkta
med Madeiravin. Det var här Rosen, då han en dag fick
vänta allt för länge på maten, yttrade, att Paterre redan
vore så införlifvad med sederna i Sverige, att han också
borde lägga en svensk ändelse till sitt namn och kalla sig
“Paterask“ **). Det var här Dupuis en gång, då han skulle
spela Don Juans roll samma dag, som en hans forne uppas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/2/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free