- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 2 /
221

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tänkte dennes afsigt med sitt medlande råd hafva varit,
att bringa de ansvariga rådgifvarne i en falsk ställning —
till konungen, för Öfverdrifven raskhet; till allmänheten
för brist på eftersinnande —; och tilläde: “att med en
furste, i vissa fall, så tveksam, som Karl Johan, vore det
ej väl betänkt, att gjuta olja i elden på obeslutsamheten.
Och du måtte väl inse, att hela Schwerinska påhittet ej
är annat, än en uppfostringsanstalt för parlamentariska
skrikhalsar, som visserligen, jag medger det, för närvarande
ej gälla ditt eget skinn, så omedelbart som vårt i rådet;
men som, sedan de gjort våra rykten till första munsbiten,
i den andra nog torde sluka teaterstyrelsens.“

“I allt det der, min hjertans bror! har du mer än
rätt, och jag förstår fullkomligt dina farhågor; men nog
borde du tillräckligt kunna läsa i min själ, och vid ljuset
från minnets stjerna, strålande öfver våra yngre års
förtroliga dagar, blifva förvissad, att jag, hellre med rosor
än med törnen, ville beströ din offentliga bana .. . Men,
oss emellan sagdt, jag skulle just ej hafva något emot,
(emedan jag tror att du sjelf ej skulle se det ogerna), om
herr friherre Ehrenborghs allt för stora öfvermod och
sjelf-förtroende finge sin välförtjenta näpst. Utom det sqvaller,
han lopp med till hans maj:t, som kronprins, om salig
drottningen, då Ehrenborgh var hennes kammarherre, har
han nästlat sig förbannadt in uti sin höge herres nåd,
genom befallningen, som han kontrasignerade, utan motstånd
(jag vet, att du, hjertebror! gjorde alla de invändningar,
som i din belägenhet borde och kunde göras) till
Stockholms magistrat, att från kronan till konungen personligen
förändra fastebrefven på husen å Helge-Ands-holmen,
inköpta för rubelfonden, hvars blotta namn antyder, att
medlen voro statens tillhörighet. Denna Öfverflyttning af
egande-rätten genom snart sagdt en förfalskning af lagligen
utfärdade fastebref, är likväl den gräsligaste anstotlighet,
lagfarenhetens tideböcker, kunna framte, och hvarken du
eller jag skulle ha sudlat våra namn, med att underteckna
ett dylikt maktspråk. Jag begriper ej, huru vår
genomhederlige grefve Gyllenborg kunde sitta qvar som
justitie-statsminister, efter en sådan händelse“ *),

*) I afseende på det historiska af denna cause celebre, jemför
skriften »1720, 1772, 1809»; andra upplagan; sid. 280—283.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/2/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free