- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 2 /
222

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Formen,“ svarade Wetterstedt, “är vid detta
tillfälle egentligen det man kan anmärka något väsendtligt
emot, och du har alldeles rätt deruti, att just formen
åligger kontrasignanten att iakttaga. Yi andra, grefve
Gyllenborg inberäknad, hafva endast behöft fästa oss vid sjelfva
saken, och dervid förekommer: att om hans maj:t
personligen ej är berättigad till dessa hus, som blifvit inköpta
för rubelfonden och på hvilka kronan, att börja med, fick
laga fasta, så blir i alla fall hennes förlust ringa eller
ingen; ty vi känna ju något hvar tronföljarens sköna hjerta
och ädla tänkesätt, och kunna vara förvissade, att Oskar
en gång, vid sitt tillträde af regeringen, godtgör allt hvad
man velat räkna fadren till last. Denne säljer ganska
säkert icke husen, och när således sonen framdeles
åter-Jemnar dem, är ju ingen skada skedd? Yi som varit den
gamles rådgifvare få väl under tiden svida inför pressen
och ständerna; men detta blir ett band mera på
efterträdaren att ställa alltsammans till rätta igen, och att
medelst fördubblad bevågenhet ersätta hvad vi lidit för
fadrens skull.“ ^

“Ingen kan,“ återtog Lagerbjelke, “lifiigare än jag
önska, att dina ädla och djupa beräkningar, hjertans bror!
måtte slå in till punkt och pricka. Det vore i främsta
rummet för de höga personerna sjelfva, om de ur en hög
och sann synpunkt uppfatta frågan, dernäst för deras
varande och blifvande rådgifvare och slutligen för oss något
hvar, för hela Sverige, det lyckligaste som kunde inträffa.
Jag bäfvar blott, att de alltför sangviniskt på framtiden
dragna vexlarna torde hända blifva att förlikna vid
ordspråkets tio fåglar i skogen, af varsamheten uppskattade
till mindre värde, än en i handen. För min del
under-skrifver jag obetingadt dina önskningar — och ställer
förhoppningarna till Gud.“

Några dagar efter detta samtal hade Schwerinska
talaresällskapet sin första sammankomst. Den blef tillika
den sista; ty öfverståthållaren förbjöd fortsättningen af dessa
öfningar. A egna och sällskapets vägnar klagade grefve
Schwerin hos kungl. maj:t öfver detta myndighetens
obehöriga ingrepp i enskilda förhållanden; men konungen i
statsrådet gillade öfverståthållarens förfarande, medelst ett
af baron Ehrenborgh kontrasigneradt beslut, hvilket
tidningen Argus med sitt allvar och sin mördande slutkonst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/2/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free