Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han besökte, han mottogs med den afmätta aktning, man
var skyldig kronprinsen af Sverige och Norge, skildes
man från honom med den hjertlighet, som Oskars
personliga egenskaper tillvunno honom sjelf.
Den af sina rådgifvare Karl Johan gifvit honom till
sällskap, för att under denna resa — så afgörande för
hans framtid — gå den unge fursten tillhanda med råd
och ledning der och om de behöfdes, var också den
lämpligaste bland alla för ett sådant uppdrag. Grefve
Wetterstedt hade stått i personlig beröring med alla maktegande
i Europa, på och bredvid dess troner: han kände dem,
med hvars och ens egenheter, och de kände honom. De
hade sjelfva sett honom vid Karl Johans sida, innehafvare
af hans förtroende, då hans hufvud och arm afgjorde
verl-dens öde. Hans närvaro innefattade en väckelse till deras
erkänsla mot fadern, vitnande på samma gång till fromma
för värdet af sonens omgifning. Också blef den svenske
tronföljaren öfverallt bemött på ett sätt, smickrande för
honom, tillfredsställande för svenskarne och glädjande för
hans höge fader.
Och huru outsägligt Karl Johan gladde sig! Och huru
innerligt svenska folket fröjdade sig med honom!
Kronprinsens återkomst i december 1822 blef således
en efterlängtad julklapp åt både Karl Johan och
svenskarne. På hederståget genom Tyskland följde nu
glädjefesterna i Sverige. Redan vid kusten af Sundet helsades
Oskar med den store skaldens ryktbara skålar, hvilka,
oberoende af sin plats i Tegnérs offentliggjorda samlade
dikter, från det Sveriges Eden, der de flöto ur sin
skapares penna, till Lapplands vildmarker, ilade ur mun till
mun, fastnade i minne och hjertan. Elektriskt sprang
genom allmänheten skaldens budskap:
»När maj har löfvat våra lindar,
Och vakteln slår på lummig strand!
Då kommer Hon med vårens vindar,
Med svanorna, till sagans land.»
Vissheten att åter ega i sitt sköte tronens och folkets
“hopp“, — hoppet att snart få motse äfven dess “unga
brud“ (som Tegnér vid ett senare tillfälle sjöng), fylde
hufvudstaden med ljus och jubel, då kronprinsen anlände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
