Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och djurs läten samt äfven, om så kräfdes, elementernas ljud, såsom
vindens sus, eldens sprakande, böljans sorl o. s. v. Derjemte var han
så stark i mimiken, att i en af Fredmans epistlar, der fyra olika
karakterer skola betecknas, förbyttes hans anletsdrag, lika hastigt som
orden uttalades, till fyra fysionomier, af hvilka ingen egde något tycke
af den andra och allra minst något af sångaren sjelf. Under allt
detta fortgick trummans smattrande, valdthornens klang, triangelns
hvinande, allt utfördt af sångaren ensam, hvilken stående på ett ställe
gaf åskådaren begrepp om en hel likprocession, som tågade förbi,
personernas samtal sinsemellan, vaktens rörelser samt de främmande
interlokutörer, som betraktade sorgtåget och lemnade dertill
kommentarier. — Den som emellertid föreställer sig att ett dylikt utförande
af Bellmanssångerna blott var egnadt att väcka ett komiskt intryck,
han misstager sig. En ännu (1881) lefvande person, som hört Axel
Raab sjunga, har yttrat till utg. att ett mera gripande intryck kunde
icke ett sorgspel på k. teatern väcka, än Raabs utförande af t. ex.
»Ack du min moder, säg hvem dig sände!» — Jemför Minnesbilder af
Beskow samt Ahnfelts Bellmanska sällskapet.
Sid. 59. Om denna tilldragelse skrifver konsistorienotarien Becker
i ett i k. biblioteket befintligt bref af 6 januari 1822: »Koskull,
troligen mankerad af sin syster Mariana på penningar, dem han efter
gammal vana begärt, blef deröfver vred och skref till systern ett bref,
deruti han i hela familjens namn förebrådde henne sitt lefnadssätt.
Mariana, högeligen förbittrad öfver broderns tilltagsenhet, ville på
honom taga en kraftig hämnd och visste ej bättre än att visa brefvet
för — du vet väl hvilken. Följden häraf blef broderns fall; men
hvad systern måhända ej anat, var att denna tillfällighet äfven slutade
hennes influence, troligen emedan man länge önskat en förevändning
att den inskränka. Nu lefver hon i all tysthet, hvilande på sina lagrar.
K. har annonserat, det han ärnar gå i rysk tjenst, och trodde att
detta skulle verka till hans fördel på ett visst ställe. Honom
förständigades, det man trodde ryska arméen vore fulltalig på officerare,
hvarpå han sade sig vilja söka en civil befattning och hade apparence
att blifva ryskt statsråd. Svar: »Tag emot, ty en sådan befattning
kan ni aldrig få i Sverige.» Jemför »Ur svenska hofvets och
aristokratiens lif», 1:a häftet, sid. 70. — Härvid bör anmärkas, att Becker,
brefskrifvaren, begår ett misstag i sin för öfrigt med verkligheten
öfverensstämmande berättelse, i det han bortblandar bröderna Koskull,
såsom framgår af ett annat likaledes till Asklöf från Becker afsändt
bref af 12 maj 1823, deri det heter: »Koskull är nu åter i gunst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
