Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos syster Mariana; han får fritt bebo konungens egendom Stiernsund
och lärer der hafva några förmåner». Enligt tillförlitliga uppgifter, af
utg. muntligen erhållna af ännu lefvande anförvandter till vederbörande,
var det Anders Koskull, som hotade med resan till Ryssland,
troende sig skola göra lycka der, på grund af sin likhet med keisar
Alexander; han for ock verkligen dit, men kom snart tillbaka.
Sid. 109. Den anförda anekdoten, huruledes d. v. kronprinsen
medelst en dubbel kyss på begge kindbenen beseglade sin försoning
med frih. Anckarsvärd, bestyrkes af ett bref från Anckarsvärds fader
till landshöfding Nordin, tryckt i andra delen af »Ur svenska hofvets
och aristokratiens lif», sid. 216. Artigheten väckte i Stockholm
mycken uppmärksamhet.
Sid. 126. Något mystiskt är förhållandet med den härstädes
nämnda hästen. Å nationalmuseum finnes i en källare en uppstoppad
springare, som enligt en tradition skulle vara identisk med Karl
Johans stridshäst. Häremot strider dock följande uppgift i museets
inventarium: »Konung Gustaf III:s häst, uppstoppad. Af konungen
begagnad i finska kriget. Plint af trä, hästen illa medfaren af råttor.»
Såsom vi i korthet redan anfört, säges ock hästen blifvit förd till
Skokloster, hvilket ju icke är osannolikt, när man erinrar sig att
excellensen Brahe var slottets egare. En person, som är synnerligt
förtrogen med Skoklosters samlingar, har emellertid meddelat oss, att
han icke varseblifvit detta kungliga minne, men dock anser möjligt att
det finnes i någon källare derstädes. — I sammanhang härmed kunna
vi omtala att »Gustaf Adolfs häst», som Crusenstolpe nämner och som
alltjemnt med lätt förklarligt intresse beskådas af besökande i
nationalmuseum, är ett understucket exemplar, ty enligt hvad med visshet
är kändt var konungens stridshäst hvit, men den föregifna
uppstoppade är brun.
Sid. 150. Crusenstolpes ofta framträdande kännedom om
frimureriets mysterier torde till en god del berott derpå, att de
handskriftsamlingar, hvilka han inköpte af grefve Lorents Creutz (se härom »M.
J. Crusenstolpe, hans galleri af samtida och hans literära korrespondens»,
1:a häftet), innehöllo en betydande mängd frimurarepapper.
Sid. 162. Leopolds »Messalina» är icke känd inom
litteraturhistorien. Troligen beror denna Crusenstolpes uppgift på en
förvexling med någon i handskrift cirkulerande tolkning af den franska
dramatiserade dikten »Messalina», original af Ch. Fr. Ragot dit Grandval,
hvaraf en fri öfversättning af en svensk prest, Joh. Envallsson, längre
fram i en liten upplaga lemnat pressen. Den af allmänheten kända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
