Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjerde uppträdet.
(Öfverpostdirektörens våning.)
Baron Carpelan till en person, som med täta
bugningar uttrycker sin tacksamhet.
“Herrn är den främste på förslaget och i alla
afse-enden den mest förtjente, så till ålder och tjensteår, som
skicklighet. Således har jag utnämnt herrn, och
fullmakten är under utskrifning. Det utgör för mig ett särdeles
nöje, att öfva rättvisa mot herrns egenskaper som
tjenste-man i och med detsamma jag visar mig erkänsam mot de
enskilda tjenster, herrn som oftast gjort mig. Lycka till
således, min bäste herre !“■
Och Carpelan tog den befordrade vänligt i handen.
Denne aflägsnade sig, ideligen bedyrande sitt tacksamma nit.
Följande morgonen.
Betjenten, som nyss eldat i kakelugnen, går omkring
och ställer i ordning i rummet; tager bort stakar med
nedbrända ljus från ett spelbord; samlar ihop de
kringströdda korten; smuttar de sista dropparne ur en bål, som
han med begge händer fattar uti och håller för munnen;
ställer glasen på en bricka; blåser ur tobakspiporna;
plockar upp jettoner, som fallit på golfvet, o. s. v.
Medan han på detta sätt är sysselsatt, inträder en
tjensteman för att uppvakta öfverpostdirektören.
Betjenten svarar: “att baron haft spelfrämmande i natt och lagt
sig sent samt ännu ej vore uppstigen. Om herrn ville
träda in i rummet innanför, skulle han (betjenten) gå in
och fråga baron, antingen herrn skulle vänta, eller komma
igen en annan gång.“
Tjenstemannen förfogar sig till sidorummet.
Loblickarna, som bakom det röda hårets buskar lura på rof,
upptäcka på en pulpet, bland några vårdslöst om
hvarandra vräkta böcker och papper, ett uppbrutet bref.
Nyfikenhet och ingifvelse styrka hans fingrar; brefvet är i
hans hand; han slukar mnehållet. Ögonen låga,
mungiporna spetsas och med segrande uppsyn stoppar han
brefvet i fickan, under det han vid sig sjelf utropar: “sysslan
är min!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
