- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 3 /
39

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dubblade sina fienders mod. Han drack ett glas vatten
— och vatten var hans tal.

Det hade varit bestäldt med hans riksdagsmannaroll
och miuistérens seger afgjord och fullständig, om i detta
ögonblick landtmarskalkens klubba fallit. Med fruktan och
hopp sågo de olika partierna honom fatta henne. Men
med en lodrätt ställning i uppförande, som vunnit och
för-tjenar eklöfskransen, begagnade grefve De Geer henne
endast för att uppropa nya talare. Det var grefve
Wetterstedt, som med några prydliga fraser instämde i grefve
Plåtens yttrande och ryckte närmare fram med dess
andemening. Och det var grefve von Schwerin, hvars
elektriska ingifvelse afnötte olikheten mellan intrycken af det
lysande anfallet och det slappa försvaret, och som, i sin
ordning bragte hån öfver de konungskes beställda ifver,
med åberopandet af en engelsk parlamentsledamots utfall
mot en medlem af Lord Norths kabinett: “Jag ville hellre
dö på en dynghög, än vara en sådan minister som ni är.“

Nu steg grefve Anckarsvärd ånyo upp på sin bänk.
Han hade hunnit återhemta sig. Han talade med
segrande hänförelse; jemnvigten af intrycken mellan hans
egen framställning och af Plåtens, återställdes och kunde
nu mera ej rubbas, ens af den senares genmäle sedan han
ånyo fått ordet.

Äfven grefve Anckarsvärd helsades med stormande
bravorop, så mycket hjertligare, som de voro oförberedda.

Från landtmarskalkens panna rullade stora
svettdroppar. Den tuggbuss, de Geer alltid höll i munnen, hade
under hela detta uppträde varit i oafbruten rörelse. Då
han med klubban äskade ljud, för att gifva sin åsigt
tillkänna, vardt en tystnad, som hade han varit ensam i salen.
Utan att låtsa om någondera sidans utfall, föreslog han
helt enkelt remiss af Anckarsvärds framställning till
vederbörligt utskott.

Ett tordönslikt ja! besvarade förslaget, och adeln
åtskildes vid midnatten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/3/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free